Joniserande strålning

Joniserande strålning är strålning med större energi än synligt ljus, infraröd och ultraviolett strålning. Hit hör till exempel strålning från radioaktiva ämnen och röntgenstrålning.

Denna strålning är så energirik att den sliter loss elektroner från atomerna den passerar och förvandlar dem till joner (laddade atomer). Det är förmågan att jonisera som gör att strålningen kan skada mänskliga celler. Men märkligt nog kan den just därför också komma till nytta. Joniserande strålning används inom sjukvården för att till exempel undersöka benbrott och behandla olika former av cancer.

Vi kan varken se, känna eller lukta oss till den joniserande strålningen, men den är lätt att mäta.

Olika typer av joniserande strålning

Alfastrålning

Stora och tunga positivt laddade partiklar. Når bara några centimeter i luft. Stoppas lätt av till exempel huden eller ett tunt papper.

Betastrålning

Elektroner som är lättare än alfapartiklarna. Når cirka tio meter i luft. Stoppas av tjocka kläder eller glasögon.

Gamma- och röntgenstrålning

Släkt med synligt ljus men innehåller mer energi. Gammastrålning har längre räckvidd och större genomträningsförmåga än alfa- och betastrålning. Stoppas av några centimeter bly, decimetertjock betong eller två meter vatten. Röntgenstrålning stoppas av några millimeter bly, till exempel blykragen hos tandläkaren.

Neutronstrålning

Består av neutroner som frigörs vid kärnklyvning. Så länge kärnkraftsreaktorn är igång finns det neutronstrålning, men den upphör samtidigt som kärnreaktionen avstannar. Stoppas av vatten.

Senast uppdaterad: 2013-10-16 14:14