Så fungerar kolkraft

Både stenkol och brunkol används för att producera el och i vissa fall även fjärrvärme. Tack vare ny teknik blir brunkol nästan lika effektivt som stenkol.

Brunkol har ett lägre energiinnehåll och används endast i kraftverk som ligger i närheten av brunkolsgruvor. Stenkolseldade kraftverk är något effektivare men när det gäller värmeproduktion är brunkol något billigare per gigajoule än stenkol. Tack vare användning av ny teknik som PFBD (Pressurised Fluidised Bed Drying) kan brunkol uppnå i stort sett samma verkningsgrad som stenkol.

Kolpulver förbränns snabbt och med hög temperatur

Kol mals vanligtvis ned till ett fint pulver som torkas, så att det kan förbrännas med så hög temperatur och så snabbt som möjligt. Pulvret blåses sedan in i en förbränningskammare och förbränns vid mycket hög temperatur. Den värmeenergi som genereras värmer upp vatten, vilket skapar ånga som överförs till turbiner med propellerliknande blad.

Ångan driver bladen så att turbinaxeln roterar mycket snabbt. I ena änden av turbinaxeln finns en generator, som producerar el när axeln roterar. När ångan har passerat genom turbinen kondenseras den på nytt och återförs till ångpannan för att värmas upp igen. På vissa kraftverk används den genererade värmen även för fjärrvärme.

Kolteknik under ständig utveckling

Den värmeenergi som alstras hettar upp vatten vilket resulterar i vattenånga. Vattenångan överförs till en turbin med propellerliknande blad. Ångan driver bladen och får på så sätt en turbinaxel att rotera. I ena änden av turbinaxeln sitter en generator som producerar elektricitet när axeln roterar. Efter att ha passerat turbinen kondenseras ångan och skickas tillbaka till ångpannan för att återigen hettas upp. I vissa kraftverk används den alstrade värmen för fjärrvärme.

Nya kraftverk ger högre verkningsgrad

Många av kraftverken i länder som Kina och Indien är föråldrade. 2008 fanns det över 8 000 små koleldade kraftverk i Kina, och många av dem hade låg verkningsgrad och höga utsläppsnivåer. Det finns också många kraftverk i USA, Sydafrika och Europa som behöver bytas ut. Den genomsnittliga verkningsgraden för stenkolseldade kraftverk i världen är för närvarande 28 procent, att jämföra med 46 procent för moderna kraftverk. Verkningsgraden för de mest moderna brunkolseldade kraftverken ligger ungefär på denna nivå.

Ny teknik minskar utsläppen

I dag renas förbränningsgaser från stora mängder partiklar som tidigare släpptes ut ofiltrerade i omgivningen. Den senaste avancerade tekniken bidrar till att minska utsläppen av svavel, kväveoxider, komplexa kolväten, dammpartiklar och tungmetaller. För att minska svavelutsläppen används till exempel rökgastvättning. Effektiva partikelfilter kan filtrera bort över 99,9 procent av det damm som annars skulle släppas ut i atmosfären.

Utvinning av kol

Det finns två huvudmetoder att utvinna kol: underjordisk gruvdrift och dagbrott. Underjordisk gruvdrift står för omkring 60 procent av den globala kolproduktionen, men siffran varierar mellan olika områden. I exempelvis Australien kommer 80 procent av den totala kolproduktionen från dagbrott.

Omfattande återställning av gruvområden

Dagbrott används i de fall där kolet finns nära markytan. Kolet (mestadels brunkol) utvinns genom att man gräver upp lager av jord, sand och berg. Gruvområden som inte längre används behöver återställas, vilket kan kräva mycket arbete. Bland annat används jord för att återställa skogar, ängsmarker och olika typer av odlingsmark.

Underjordisk kolutvinning används när kolet finns djupt ned i marken. Detta medför större risker än ytlig utvinning och mer planering behövs, till exempel för avancerade dränerings- och ventilationssystem.

Senast uppdaterad: 2013-10-16 14:10