Fakta om olja

Olja används i många fall endast som reservbränsle när produktionen från andra kraftverk inte räcker till, till exempel under kalla vinterdagar.

Olja bildas precis som kol långt ned under jordytan, där växter och andra organismer i marken utsatts för högt tryck och höga temperaturer under miljontals år och så småningom omvandlats till olja. Oljan ligger samlad i fickor i poröst berg eller i form av oljesand.

Världens största oljeproducenter 2011 var Saudiarabien, Ryssland, USA, Iran, Kina och Kanada. Det mesta av oljan förädlas till bensin, diesel och flygbränsle, medan endast en mindre del används för uppvärmning.

Olja används även för elproduktion. 2008 stod olja för 5 procent av världens elproduktion, och inom EU stod olja för 3 procent av elproduktionen samma år.

Negativa effekter på klimat och miljö

Olja innehåller många ämnen som kan vara skadliga för miljön. När olja förbränns bildas koldioxid som bidrar till klimatförändringarna. Dessutom bildas svaveldioxid, dammpartiklar och kväveoxider. Vid oljeutvinning förbrukas också stora volymer sötvatten. Det finns risk för oljeutsläpp i samband med utvinning och oljetransporter.

Olja används främst vid höglastperioder

Olja kan användas för att producera el och/eller värme i olika typer av kraftverk. Olja används ofta som reservbränsle vid höglastperioder när andra kraftverk drabbas av problem eller inte kan leverera tillräckligt med energi, till exempel under kalla vinterdagar.

Oljans betydelse kommer att minska

Oljans betydelse för produktionen av el och värme kommer att minska i det europeiska energisystemet. En möjlighet (som till exempel övervägs i Sverige) är att ersätta oljan med bioolja vid höglastkraftverk. En annan möjlighet är att använda träpellets. Båda dessa lösningar har dock vissa nackdelar. Bioolja lämpar sig inte för långtidsförvaring, och för att träpellets ska kunna användas krävs omfattande investeringar.

Senast uppdaterad: 2013-10-16 14:07