Att vara beredd på allt

Kärnkraftverken i Sverige är konstruerade och drivs med säkerheten i främsta rummet. Många olika säkerhetssystem och barriärer skyddar mot radioaktivitet. 

Även om risken för allvarliga olyckor är mycket liten är haveriberedskap ett självklart inslag i säkerhetsarbetet.

Vad är det värsta som kan hända?  

Det värsta som skulle kunna hända vid ett kärnkraftverk är en härdsmälta eller ett terrorattentat.

En härdsmälta kan inträffa om reaktorn inte kyls. Utan kylning blir kärnbränslet så varmt att det kan smälta genom reaktortankens botten. Våra kärnkraftverk är robusta och byggda för att klara en härdsmälta och de flesta extrema händelser.

Läs mer om hur säkerhetssystemen fungerar

Skulle en olycka som i Fukushima kunna inträffa här?

Det finns två viktiga skillnader mellan svenska och japanska förhållanden: 1) Sverige har inte de geologiska förutsättningarna för omfattande naturkatastrofer och 2) svenska reaktorer har utrustning som kan minska trycket i reaktorinneslutningen vid en olycka. Dessutom finns säkerhetsfilter som renar utsläppen.

Efter olyckan i Fukushima bestämdes att så kallade stresstester skulle göras vid alla kärnkraftverk i EU. Testerna visade att de svenska kärnkraftverken tål de flesta extrema händelser. Strålsäkerhetsmyndigheten kräver ytterligare förbättringar. Vi jobbar med att utföra de åtgärder som krävs.

Läs mer om Fukushima-olyckan hos Strålsäkerhetsmyndigheten

Läs mer om stresstesterna och resultaten hos Strålskyddsmyndigheten 

Skulle en olycka som i Tjernobyl kunna inträffa här?

En olycka som inneburit radioaktiva utsläpp har aldrig inträffat i Sverige. Skillnaderna i bland annat konstruktion mellan de svenska reaktorerna och Tjernobyl-reaktorn är mycket stora. Exempelvis fanns Tjernobyl-reaktorn i en vanlig industribyggnad medan svenska reaktorer är utformade för att förhindra att radioaktivt material når omgivningen.

Läs mer om Tjernobyl-olyckan hos Strålsäkerhetsmyndigheten

Övning för bättre beredskap

Varje kärnkraftverk har beredskapsplaner och håller regelbundet utbildningar och övningar.

Var fjärde år håller varje kärnkraftverk en omfattande krisövning. Större delen av både vår egen och den externa beredskapsorganisationen ingår – totalt omkring 800 personer. Runt 80 myndigheter, företag, högskolor och institutioner är del i beredskapen.

Kärnkraftverken håller också regelbundna haveriövningar. Dessutom finns praktisk träning för kontrollrumspersonalen. Operatörerna tränar på att hantera oväntade händelser i simulatorer som är exakta kopior av kontrollrummen.

Läs mer om vårt säkerhetsarbete

Säkerhet för närboende

Runt varje kärnkraftverk finns två beredskapszoner: en inre (0-15 kilometer från kraftverket och en yttre (0-50 kilometer från kraftverket).

I den inre beredskapszonen finns:

  • tyfonsystem för utomhuslarm
  • instrument för att mäta radioaktivitet
  • välutrustade samlingsplatser
  • utrustning som kan användas vid utrymningar.

Länsstyrelsen förser alla hushåll i den inre beredskapszonen med informationsbroschyrer och jodtabletter, som ger visst skydd mot radioaktivitet. Dessutom har de boende tillgång till speciella inomhuslarm, så kallade RDS-radioapparater.

Vems är ansvaret?

Forsmarks Kraftgrupp AB och Ringhals AB ansvarar för allt som finns på kraftverkets område. Här ingår att:

  • förhindra radioaktiva utsläpp
  • skydda personalen
  • informera länsstyrelsen och myndigheter.

Länsstyrelsen har huvudansvaret för beredskapen utanför kraftverkets område. Här ingår att:

  • mäta radioaktiva ämnen
  • larma och evakuera närboende
  • informera allmänheten.

Till sin hjälp har länsstyrelsen bland annat kommuner, räddningstjänst, polis, kustbevakning, sjukhus samt Strålsäkerhetsmyndigheten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Dessa organisationer har olika uppgifter före, under och efter en allvarlig olycka.

Läs mer om extern kontroll av kärnkraftverken

Senast uppdaterad: 2016-08-31 13:17