Säkerhetssystem

De svenska kärnkraftverken är byggda för att eventuella misstag inte ska få allvarliga konsekvenser.      

En rad olika tekniska system förhindrar att mänskliga fel leder till olyckor. Dessutom finns skyddsbarriärer och säkerhetsfilter för att skydda omgivningen från radioaktiva ämnen.         

Så fungerar säkerhetssystemen

Det finns parallella säkerhetssystem som hindrar radioaktiva ämnen från att lämna kärnkraftsanläggningen och nå omgivningen. Det betyder att flera säkerhetssystem har samma funktion, till exempel att stoppa reaktorn.

Det finns tre principer för säkerhetssystemen:

Snabbstopp vid fel

Om ett fel skulle uppstå stoppas reaktorn automatiskt och kärnklyvningen avbryts på några få sekunder. Även allt som måste göras inom 30 minuter från ett snabbstopp sker automatiskt. Funktionen finns för att ge medarbetarna tid att analysera situationen innan de agerar.

Mångdubbla säkerhetssystem

Det finns mångdubbla säkerhetssystem för att förhindra att fel får allvarliga följder. Risken att ett fel ska passera alla system är minimal. Så här fungerar det:

  • Redundans: Dubbla eller mångdubbla säkerhetssystem för samma uppgift.
  • Diversifiering: Olika tekniska lösningar för att förhindra att alla drabbas av samma fel.
  • Separation: Säkerhetssystem finns på olika platser i kärnkraftsanläggningen.

Exempelvis finns flera pumpar, från olika tillverkare, i olika rum som kyler reaktorn med vatten.  

El från flera källor

Elektricitet har stor betydelse för driften av ett kärnkraftverk. Exempelvis behövs el för att hålla igång pumparna som förser reaktorn med kylvatten. Vid strömavbrott finns flera alternativ som säkrar driften och säkerheten: 

  • Egna dieselgeneratorer
  • Batterirum med flera hundra batterier
  • Gasturbiner utanför kraftverket
  • El från kraftledningar utanför kraftverket.

Barriärer hindrar radioaktiva läckor

Skyddsbarriärer är en del i säkerhetssystemen på de svenska kärnkraftverken. Om en allvarlig olycka skulle inträffa hindrar barriärerna radioaktiva ämnen från att läcka ut och skada människor och miljön. Fem skyddsbarriärer och ett säkerhetsfilter skyddar omgivningen från radioaktivitet i kärnbränslet.

1. Bränslet

Kärnbränslet utgör ett skydd i sig. Vid tillverkning pressas bränslet till så kallade kutsar i ett keramiskt material. Urankutsarna är extremt svårlösliga – ungefär som tegelsten i vatten – och smälter först vid 2 800° C. Det gör att de radioaktiva ämnena får svårt att läcka.

2. Bränslerören

Urankutsarna är inneslutna i kapslingsrör av zirkaloy, en särskild legering av metaller. Rören är helt gastäta och står för den andra barriären.

3. Reaktortanken

Reaktortankens vägg består av 15-20 centimeter tjockt stål och tanken väger runt 400 ton. Rörsystemet runt tanken bidrar också till den tredje barriären.

4. Reaktorinneslutningen

Reaktorn omges av metertjock betong med ingjuten gastät stålplåt. Inneslutningen har tre funktioner:

  • Strålskydd:En meter betong skyddar mot strålningen som finns i reaktortanken.
  • Kylning: Skulle en olycka inträffa så kyls utrymmet med hjälp av ett sprinklersystem. Sprinklern binder också radioaktiva partiklar.
  • Skydd mot yttre påverkan: Reaktorinneslutningen är byggd för att klara kraftig yttre påverkan såsom att ett mindre jetplan kraschar in i den med full kraft.

5. Reaktorbyggnaden

Själva byggnaden utgör den sista barriären. Den är konstruerad för att kunna stå emot starka krafter både inifrån och utifrån.

Säkerhetsfilter ger ytterligare skydd

Även om alla säkerhetssystem skulle sluta att fungera, får radioaktivitet inte läcka ut till omgivningen. Därför finns särskilda filter som tar hand om minst 99,9 % av de radioaktiva ämnena. 

Om trycket i reaktorinneslutningen skulle bli för högt kan man behöva släppa ut gaser och ånga till filtret. Filtrets främsta uppgift är att minimera utsläpp av radioaktiva partiklar och radioaktiv jod.

Därefter tvättas ångan och gaserna i en filterbassäng, en så kallad skrubber. De radioaktiva partiklarna stannar i skrubberns vatten medan de renade gaserna släpps ut via ett stenfilter.

Senast uppdaterad: 2013-10-18 16:30