Fakta om kärnkraft

Kärnkraft spelar en avgörande roll i många europeiska länder eftersom leveranssäkerheten är hög och koldioxidutsläppen låga.

Stora skillnader mellan olika länder i Europa

EU står för ungefär en tredjedel av världens kärnkraftsbaserade elproduktion per år, men kärnkraftens betydelse varierar stort mellan olika länder i Europa. Flera länder har ingen kärnkraft alls, medan till exempel Frankrike har 58 reaktorer i drift: tre fjärdedelar av landets totala elproduktion kommer från kärnkraftverk.

Diskussioner om ny kärnkraft har inletts i flera europeiska länder.

  • 2002 gav riksdagen i Finland klartecken till uppförande av en ny kärnkraftsreaktor vid det befintliga kärnkraftverket Olkiluoto.
  • Storbritannien har en relativt stor andel gamla reaktorer som kommer att avvecklas fram till 2023, enligt nuvarande plan. Planen är också att ett antal nya reaktorer ska driftsättas fram till 2020.
  • Under sommaren 2010 beslutade Sveriges riksdag att häva förbudet mot att bygga nya reaktorer.


I Tyskland har regeringen dock beslutat att fasa ut användningen av kärnkraft.

Andel kärnkraft i elproduktionen (2016)

Energitriangeln

I samhällets energiförsörjning måste man sträva efter balans mellan tre viktiga faktorer: konkurrenskraft, försörjningstrygghet samt miljö och klimat. Ingen enskild energikälla är perfekt ur alla dessa tre synvinklar. Den här energitriangeln illustrerar för- och nackdelarna med kärnkraft.

Klimat och miljö: Koldioxidutsläppen från kärnkraft är låga under hela livscykeln. Högaktivt avfall, som använt kärnbränsle, måste lagras i säkra förvar under mycket lång tid. Vissa beräkningar visar att avfallet kan behöva lagras i 100 000 år. Uranbrytning medför ingrepp i naturen, men med modern gruvdrift kan skadorna på landskapet åtgärdas efter att uranbrytningen har slutförts.

Försörjningstrygghet: Kärnkraft möjliggör stabil och storskalig elproduktion, och tillgången på bränsle är stabil. Uran är vanligt förekommande i naturen över hela världen. Reaktorerna stoppas regelbundet för så kallade revisioner, där planerat underhåll och ibland även moderniseringsarbeten utförs. Sådana revisioner görs vanligtvis en gång per år, och de planeras under den varmaste tiden på året när energiefterfrågan är lägre.

Konkurrenskraft: Stora investeringar krävs för att bygga ett nytt kärnkraftverk, men kraftverket producerar stora volymer och har lång livstid. Kostnaderna för bränsle, drift och underhåll är normalt relativt låga.

Senast uppdaterad: 2017-10-19 15:58