Frågor och svar om Kriegers flak

Har du frågor om vindkraft i allmänhet och Kriegers flak i synnerhet? Skicka e-post till: kriegersflak@vattenfall.com

Frågor och svar

Vilka vind- och vågförhållanden är det vid Kriegers flak? Vill veta signifikant våghöjd och medelvind. /Peter J
Årsmedelvinden vid Kriegers Flak är beräknad till mellan 8,7 och 9,1 m/s. Den största genomsnittliga signifikanta våghöjden uppgår till 1,3-1,4 m i december/januari. Den maximala våghöjden uppgår till sex till sju meter. I vår miljökonsekvensbeskrivning (sid 73-74) finns mer information på sidorna. Du hittar den här på hemsidan.

Vad är kostnaden för ett vindkraftverk av den typ som planeras på Kriegers flak? Räcker det med 5 MSEK? Och i jämförelse med ett kärnkraftverk som producerar dubbelt så mycket energi, vad kostar dessa 148 snurror? /Karl, Växjö
Vi räknar med en total investeringskostnad på cirka 10 miljarder kronor för hela vindkraftparken, inklusive fundament och anslutningar till det svenska elnätet. Sammanlagt omfattar parken då 128 verk, vardera om 5 MW, anslutning sker till transformatorstationer vid Trelleborg och Arrie. Om vindkraftparken byggs räknar vi med en elproduktion på cirka 2 TWh. Det innebär hushållsel till drygt 400 000 hem.

När man ska jämföra två produktionstekniker för el är det inte bara investeringskostnaden per installerad megawatt som är intressant, utan även driftkostnader och elproduktion. Därtill kan finnas andra aspekter som har en ekonomisk bäring, till exempel resursanvändning och förnybarhet. Vattenfall undersöker nu förutsättningarna för vindkraftparken vid Kriegers flak, ett viktigt steg är naturligtvis tillståndet från regeringen. För att Vattenfall i slutändan ska investera i projektet och uppföra och driva vindkraftparken, krävs att projektet ger en tillräckligt stor avkastning på investeringen. Med motsvarande kommersiella krav som föreligger även i andra av Vattenfalls investeringar.

Avkastningen styrs förutom av investeringskostnaden också av hur mycket el som produceras, den ekonomiska ersättningen för elen samt driftkostnaderna. De ersättningar som producenten av havsbaserad vindkraftsel får är följande:

Försäljning av elen. Detta går naturligtvis till alla som producerar el och priset är detsamma oavsett om produktionen sker med vattenkraft, vindkraft, kärnkraft eller någon annan teknik. Denna ersättning ingår som en del i konsumentens elräkning.

Försäljning av elcertifikat. Denna ersättning går till alla som producerar så kallad förnyelsebar el (exempelvis med vindkraft eller med biobränsle).

Miljöbonus som går till dem som producerar el med havsbaserad vindkraft. Denna innebär en skattereduktion, och kan således ses som en statlig subvention. Elpriset och elcertifikaten varierar. De styrs av marknadskrafterna och betalas av konsumenten. Ersättningen för elcertifikaten ges till dem som producerar förnyelsebar el. Miljöbonusen uppgår efter 2009 till 12 öre/kWh och utbetalas för de första 20 000 fullasttimmarna. Om anläggningen är i drift under 30 år, uppgår antalet fullasttimmar till cirka 100 000. I genomsnitt innebär således miljöbonusen för producenten ett stöd om cirka 2,5 öre/kWh.

Varför återstartar Vattenfall projektet nu?
Projektet erhöll 2006 av regeringen tillstånd enligt lagen om Sveriges ekonomiska zon att inom ett specificerat område vid Kriegers flak, i södra Östersjön, uppföra och driva en vindkraftpark med högst 128 vindkraftverk, med en totalhöjd om högst 170 meter. Energimarknadsinspektionen gav projektet nätkoncession för växelströmsanslutning till ställverken i Arrie och Trelleborg. Denna koncession överklagades men regeringen fastställde den vid ett beslut 2016. Vidare har projektet tecknat markavtal med omkring en tredjedel av berörda markägare.

Med dessa tillstånd finns nu möjlighet att fortsätta tillståndsprocessen med bland annat ledningsrätt och miljötillstånd för sjökabeln, samt återstående markavtal.

Vad kostar Vattenfalls investering i Kriegers flak?
Investeringskostnaden för havsbaserad vindkraft är som typiskt mellan två och tre miljoner euro per installerad megawatt. För en park med effekten 500 MW, skulle investeringen således uppgå till 1,0–1,5 miljarder euro.

Hur ser tidplanen ut för projektet?

  • Under 2018–2020 sker främst arbete med återstående tillstånd: villkorsändringar, markavtal, ledningsrätt, tillstånd för vattenverksamhet.
  • Åren 2019 och 2020 genomförs arkeologiska undersökningar samt kompletterande geofysiska och geotekniska undersökningar.
  • Upphandling av anläggningen sker 2021–2022.
  • Slutligen sker tillverkning och installation 2022–2023.

Hur stora verk och hur många kommer att installeras?
Projektet utvecklades ursprungligen för 128 turbiner med vardera en effekt om 5 MW och en totalhöjd av 170 meter. Det danska projektet Kriegers flak, som också ägs av Vattenfall, projekteras för 8,4 MW-turbiner. Det utrymme inom svenska Kriegers flak, där Vattenfall har tillstånd att utveckla vindkraft, kan rymma omkring 600 MW. På grund av läeffekter från det danska projektet är det troligt att parken blir något mindre, kanske 300-500 MW. För det skulle krävas 35–60 turbiner av den typ som projekteras för det danska projektet.

Det är dock troligt att det vid investeringsbeslutet om några år finns större turbiner tillgängliga, 10–15 MW med en totalhöjd upp mot 250 meter. Med större verk kan i gengäld färre antal verk erfordras för samma produktion.

Hur mycket elektricitet kommer anläggningen vid Kriegers flak att producera? 
Detta beror på hur stor effekt som installeras. Projektet har ursprungligen utvecklats för turbiner med en effekt om 5 MW, vilket skulle ge en sammanlagd effekt om 640 MW. Produktionen för en sådan anläggning beräknas till omkring 2,6 TWh per år, detta motsvarar behovet av förnybar hushållsel för drygt 500 000 hem. 

Varför vill Vattenfall ansluta en interconnector?
En interconnector är en anslutning som binder samman elsystemen i två länder och som kan användas för export-import av el. Redan tidigt i projektutvecklingen av Kriegers flak undersöktes möjligheten att ansluta parken även till Tyskland. Det framkom att det vore en fördel för projektet med två anslutningar, exempelvis minskar man risken för produktionsbortfall till följd av ett kabelbrott. Den extra kostnaden kan finansieras av att kabeln även kan användas för export-import av elektricitet mellan de två länderna, när vindkraftsproduktionen inte är maximal. När Vattenfall nu projekterar det danska Kriegers flak är det än mer naturligt med en sådan anslutning.

Tillståndsfrågor

Vilka tillstånd har projektet?
Projektet erhåll 2006 av regeringen tillstånd enligt lagen om Sveriges ekonomiska zon att inom ett specificerat område vid Kriegers flak, i södra Östersjön, uppföra och driva en vindkraftpark med högst 128 vindkraftverk, med en totalhöjd om högst 170 meter. Tillståndet anger att anläggningen måste vara färdigställd senast den 1 oktober 2018. En ansökan om förlängning av detta tillstånd kommer att lämnas in, likaså en ansökan om ökad totalhöjd.

Energimarknadsinspektionen gav projektet nätkoncession för växelströmsanslutning till ställverken i Arrie och Trelleborg. Denna koncession överklagades men regeringen fastställde koncessionen vid ett beslut 2016. Vidare har projektet tecknat markavtal med omkring en tredjedel av berörda markägare. Projektet har även haft tillstånd enligt kontinentalsockellagen att utföra en geoteknisk undersökning, och denna har genomförts.

Vilka tillstånd återstår?
Projektet vill med berörda markägare längs sträckningen för landkabeln teckna arrendeavtal som medger installationen av kabeln och fastställer markägarnas ersättning. Vidare krävs ledningsrätt för landkabeln. För sjökabeln inom svenskt vatten krävs tillstånd för vattenverksamhet, enligt miljöbalken.

Eftersom det troligen behövs kompletterande geotekniska undersökningar krävs nytt tillstånd enligt kontinentalsockellagen. För eventuella ombyggnader vid de två transformatorstationerna kan krävas ändring av detaljplan och bygglov. Eftersom arkeologiska lämningar kan komma att beröras, krävs även tillstånd enligt kulturmiljölagen.

Därtill kommer en ansökan om ändring av tillståndet enligt Sveriges ekonomiska zon att lämnas till regeringen, för att förlänga tiden för genomförande och for att kunna öka verkens totalhöjden.

Hur kan jag stoppa vindkraftparken?
Det är alltjämt en hel del tillstånd som återstår. Det är Vattenfalls självklara ambition att begränsa negativa miljöeffekter så långt som möjligt. För den skull kommer ett flertal samråd att genomföras, där olika konsekvenser diskuteras och värderas, liksom olika skadebegränsande åtgärder.

Berörda sakägare ska naturligtvis se till att relevant villkor kopplas till tillstånden. Om man anser att ett beviljat tillstånd är felaktigt, finns i många fall möjlighet att överklaga.

Det lokala näringslivet

Vilka lokala nyttor har projektet?
Leverantörerna av de stora delarna, turbiner, fundament, kabel och installationsfartyg, köps upp på en internationell marknad. Projektet kommer dock att främja att dessa leverantörer där så är möjligt, under marknadsmässiga premisser, använder lokala underleverantörer. I tidigare projekt har Vattenfall haft ambitiösa program för att länka mellan den lokala marknaden och de internationella leverantörerna. Exempel på lokala leverantörer som använts är: olika konsulttjänster, teknisk utrustning, installationsarbeten och service.

Se exempel på varor och tjänster under projektutveckling, genomförande och drift (PDF 261 kB)

Vilka installationsarbeten sker på land?
Anläggningsarbetena på land är främst installation av kabel. Det är ännu inte klart exakt vilken sträckning som kabeln kommer att ha. Detta installationsarbete kan ta någon månad. Därtill kommer arbeten vid de befintliga transformatoranläggningarna. Slutligen behöver någonstans uppföras anläggning för drift och service.

Eftersom anläggningsarbeten till havs är mycket kostsamma, försöker man vid installation göra klart så mycket som möjligt på land. För detta använder man ofta en så kallad ’pre assembly harbour’, en hamn i närheten av anläggningen där en stor del av slutmonteringen kan ske innan utskeppning. En sådan hamn är exempelvis Esbjerg i Danmark. Någon sådan hamn finns idag inte i Sverige men kan komma som en följd av framtida svenska havsbaserade projekt.

Miljöfrågor

Kommer jag att störas av anläggningsarbetena till havs?
Under anläggningstiden kommer arbetsområdet till havs att avlysas. Säkerhetszonen kommer att nå cirka en kilometer från vindkraftparken. Även vid kabelläggning kommer en säkerhetszon att etableras. 

Fundamenten kommer troligen att vara antingen stålrörsfundament, monopile, eller gravitationsfundament. Stålrörsfundament pålas ner (eventuellt med förborrning), denna pålning medför ljud som kan komma att höras även på land. Pålning av ett fundament tar några timmar.

Kommer man att kunna fiska i vindkraftparken?
Det är knappast möjligt att bedriva svårmanövrerade fisken såsom trålfiske inom en havsbaserad vindkraftpark. Av risken för skador på kablar eller andra strukturer är det ej heller lämpligt med ankring av fartyg inom området, eller möjligt med bottentrålning.

För att inte motverka det småskaliga kustnära fisket avser Taggen Vindpark att möjliggöra fiske inom vindkraftsparken, i enlighet med den diskussion som förts under samrådsmöten med lokalt verksamma fiskare. Fiskemetoder som kan utövas inom området är exempelvis garnfiske och handfiske. En nödvändig avlysning av trålfiske kommer framförallt att medföra en inskränkning av det storskaliga fisket i området, detta fiske är dock litet inom det berörda området.

Kommer jag att kunna segla i vindkraftparken?
Ja, Kriegers flak avser inte att avlysa området under driftskedet, dock kommer bolaget att ansöka om ankringsförbud.

Vad kommer jag att se?
De visuella konsekvenserna av placering av vindkraftverk i havet karaktäriseras av den fria utsikten som innebär att verken kan uppfattas på stora avstånd vid goda sikt- och ljusförhållanden. Vid klart väder, eller i övrigt under goda siktförhållanden, kommer vindkraftverken att vara synliga från stora områden längs kusten.

En förändring i landskapsbilden är oundviklig vid all etablering av byggnader, inklusive vindkraftverk. Det är sedan en subjektiv bedömning av betraktaren som avgör om förändringen är positiv eller negativ.

Senast uppdaterad: 2018-02-15 12:40