Frågor och svar om Vattenfall – ICSID

Stämningen

Om ICSID

Stämningen

1. Varför har Vattenfall valt att ta upp ärendet vid en internationell skiljedomstol och inte i tysk domstol?

Vattenfalls tyska företag som driver kärnkraftsverksamheten har registrerat ett ärende avseende författningsbrott, närmare bestämt mot 13:e tillägget till den tyska atomenergilagen (Atomgesetz), hos den tyska författningsdomstolen. Det har dock varit tveksamt om dessa företag över huvud taget kan hänvisa till sina författningsenliga rättigheter i Tyskland eftersom de är helägda av den svenska staten. Hittills har den tyska författningsdomstolen sett med ytterst kritiska ögon på liknande klagomål. I ett beslut från den 6 december 2016 gjorde författningsdomstolen för första gången ett undantag.

2. Hur kom det sig att ni inte inväntade författningsdomstolens beslut, utan valde att lämna in en stämningsansökan till ICSID redan innan ni vände er till den tyska domstolen?

Med tanke på denna bakgrund (se fråga 1) var det inget alternativ för Vattenfalls del att invänta resultat från den fleråriga processen vid den tyska författningsdomstolen innan man vände sig till ICSID. Vi kontaktade därför även den domstol som utsetts i Energistadgefördraget (Energy Charter Treaty). Detta handelsavtal inom energisektorn har undertecknats av Tyskland och Sverige tillsammans med över femtio andra stater samt EU och innehåller klausuler som syftar till att se till att länder respekterar grundläggande rättsprinciper.

3. Vad anser ni om kritiken som menar att skiljedomstolar kan upphäva demokratiskt fattade beslut?

Båda tyska kamrarna godkände både Energistadgefördraget och Skiljedomsfördraget. Tvistlösningsmekanismerna som fastställs i fördraget ger företagen den trygghet de behöver för att göra stora investeringar utan att behöva ta politiska risker. Detta förhindrar på inget sätt demokratiskt fattade beslut. Tyskland kan givetvis bestämma sig för att lägga om sin energipolitik, men utländska investerare ska inte behöva betala priset för ett sådant beslut och göra förluster i de fall då regeringar fattar hastiga och orättvisa beslut.

4. Varför blockerar eller ifrågasätter ni Tysklands demokratiskt fattade beslut om att fasa ut kärnkraften?

Vattenfall ifrågasätter inte beslutet att avveckla kärnkraften i Tyskland. Men vi insisterar på att kompenseras för den ekonomiska förlust som företaget drabbats av. Om vi lider en stor förlust, och har rätt till ersättning, då vore det oansvarigt av oss att inte försöka få det. Det har inte att göra med vilken generell uppfattning man har om kärnkraft.

5. Begär ni också kompensation för nödvändiga säkerhetsåtgärder – vill ni med andra ord att de tyska skattebetalarna också ska betala er för en situation som var osäker redan från början?

Nej. Vi kommer inte att begära kompensation för säkerhetsåtgärder som vi i alla fall hade behövt vidta. Detta är investeringar som vi betalar för.

6. Tycker ni att det är rättvist att tyska skattebetalare ska stå för kompensationen?

Den tyska författningsdomstolen meddelade i sitt beslut från den 6 december 2016 att kärnkraftverket Krümmel har diskriminerats. Domstolen har ålagt lagstiftaren att åtgärda situationen. Hittills har den tyska regeringen inte reagerat på domen.

7. Varför påstår ni att ni behandlats annorlunda eller sämre än era tyska konkurrenter när de också blivit tvungna att stänga sina anläggningar?

Vattenfall är i ett sämre läge på två sätt. Företagets kärnkraftverk Krümmel har behandlats annorlunda än de som tillhör våra konkurrenter. 2010 hänförde lagstiftarna Krümmel till de nyare kärnkraftverken eftersom det togs i drift 1984. 2011, i realiteten bara några månader senare (genom 13:e tillägget till atomenergilagen), ansågs Krümmel tillhöra gruppen med äldre kraftverk, det vill säga de som togs i drift 1980 eller tidigare. Till exempel fick kärnkraftverket Grafenrheinfeld behålla sitt drifttillstånd, trots att det togs i drift ungefär två år före Krümmel. Vattenfalls situation är också unik vad gäller de produktionsvolymer man avtalade om med den tyska regeringen 2002 eftersom Vattenfall är den enda operatören i Tyskland som inte längre har några andra kraftverk i drift dit produktionen kan överföras.

8. Ni hävdar att E.ON kompenserades när Barsebäck stängdes. Varför menar ni att de här två fallen är jämförbara, och har den tyska regeringen kommenterat denna jämförelse?

I bägge dessa fall innebar ett politiskt beslut att ett kärnkraftverk fick stänga långt innan dess livstid var ute. Men när den svenska regeringen 1997 beslöt att lägga ned Barsebäck-verket kompenserade Sverige de tyska ägare som berördes eftersom Barsebäck lades ned i förtid. Den tyska staten har inte på motsvarande sätt velat kompensera Vattenfall.

9. Är det inte möjligt med en förlikning? Vill ni inte hellre förhandla än att stämma?

En förlikning var möjlig när som helst. Vi fick inga signaler från den tyska regeringen som antydde någon möjlighet till förlikning.

10. Vilka juristfirmor har ni anlitat för det här ärendet?

Luther Rechtsanwaltsgesellschaft (Tyskland) och Mannheimer Swartling AB (Sverige).

11. Fick den svenska regeringen förhandsinformation om era planer på en stämning?

Eftersom den svenska regeringen finns representerad i Vattenfalls styrelse har regeringen varit involverad. 

Upp

Om ICSID

12. Vad är ICSID?

ICSID (International Centre for the Settlement of Investment Disputes), en del av Världsbanken i Washington DC, är världens främsta institution för handläggning av internationella investeringstvister. Den internationella skiljedomstolen grundades genom ett internationellt avtal från 1965 (ICSID-konventionen) för att erbjuda ett oberoende och neutralt forum dit investerare och regeringar kan vända sig för att få investeringstvister handlagda av erfarna och opartiska experter. Många internationella fördrag och handelsavtal hänvisar till ICSID som det forum där eventuella tvister ska avgöras. 153 länder har skrivit under och fastställt ICSID-konventionen.

13. Hur går ett skiljeförfarande vid ICSID till?

Ett skiljeförfarande liknar ett vanligt domstolsärende i många fall. Man skickar först in en begäran om ett skiljeförfarande – en påkallelseskrift – och beskriver vad klagomålet gäller, vilket sedan följs av en eller flera preliminära förhandlingar för hantering av invändningar och procedurfrågor. Därefter ska parterna skicka in sina skriftliga inlagor och resonemang, och därefter blir det en muntlig förhandling där parternas vittnen och experter får uttala sig. Till sist kommer ett skriftligt avgörande från domstolen.

En allmänt hållen beskrivning av förfarandet vid ICSID finns här (på engelska)

14. Vilka fattar beslut i ärendet? Hur väljer man ut skiljemännen?

Tvisten handläggs av en skiljenämnd bestående av skiljemän. Vanligen består nämnden av tre skiljemän – vardera part väljer en skiljeman, och därefter väljer parterna tillsammans nämndens ordförande. Majoriteten av skiljemännen måste vara från andra länder än de som berörs av tvisten. ICSID har en skiljemannapanel som man normalt väljer skiljemän från, även om parterna har rätt att välja valfri behörig expert som skiljeman. Skiljemännen måste vara erfarna yrkesmän av god vandel och ha erkända kvalifikationer inom juridik, handel, industri eller finans, och som bevisligen kan fatta opartiska beslut. I detta fall är skiljemännen professor Albert Jan van den Berg från Nederländerna (ordförande, gemensamt utsedd av parterna), professor Vaughan Lowe från Storbritannien (utsedd av Tyskland) och domare Charles N. Brower från USA (utsedd av Vattenfall).

15. Vilka deltar i förhandlingarna?

Skiljenämnden, parternas jurister och andra representanter, vittnen och experter.

16. Vilken lagstiftning är tillämplig i det här fallet?

Såvida parterna inte kommer överens om annat är det enligt ICSID-konventionen ICSID:s förfaranderegler och Energistadgefördraget som gäller (och dessa har genom ratificering av ICSID-konventionen och Energistadgefördraget inkluderats i tysk lagstiftning). Tysk lagstiftning är relevant eftersom den utgör den sakrättsliga bakgrunden till fallet. Det som ska avgöras här är om tysk lagstiftning, närmare bestämt 13:e tillägget till atomenergilagen, innebär att Tyskland inte har uppfyllt sina lagenliga förpliktelser.

17. Vilket språk kommer att användas?

Parterna kan komma överens om att ett eller två språk ska användas. I detta fall genomförs förhandlingarna på engelska, även om vissa vittnen och experter kan komma att avlägga sina vittnesmål på tyska, med tolkning till engelska.

18. Vilken typ av dokument skickas in?

Den part som inleder skiljeförfarandet skickar in en påkallelseskrift till ICSID som motiverar varför fallet ska tas upp, samt eventuell kompletterande dokumentation. De dokument som framför allt blir aktuella vid den skriftliga förberedelsen är en inlaga från käranden, som besvaras genom ett svaromål från svaranden. Därefter får käranden möjlighet att ge en replik, varpå käranden får samma möjlighet. Varje inlaga ska presentera relevanta fakta och juridiska sakskäl samt framlägga bevisning.

19. Hur går den muntliga förhandlingen till?

Den liknar i hög grad en vanlig domstolsförhandling. Parterna har juridisk representation på plats som inleder förhandlingen med varsitt öppningsanförande, kallar vittnen och experter som ska vittna inför skiljenämnden och besvara deras frågor, och juristerna kan också välja att göra ett avslutande uttalande. Det är skiljenämnden som i samråd med parterna avgör om utomstående personer får närvara vid eller observera förhandlingen, samt beslutar om eventuella åtgärder som kan krävas för att skydda företagshemligheter eller annan konfidentiell information. I vissa fall har ICSID-förhandlingar sänts på internet, till skillnad från vad som sker vid nationella domstolar. ICSID dokumenterar också förhandlingen genom ljudinspelningar och skriftliga protokoll.

20. När och hur fattas ett beslut?

Skiljenämnden kommer med sitt skriftliga beslut 120–180 dagar efter att parterna framlagt sin sida av saken och förhandlingarna avslutats. Skiljenämndens avgörande är ett majoritetsbeslut, och enskilda skiljemän har rätt att bifoga egna uttalanden som ger uttryck för skiljaktig mening avseende hela eller delar av beslutet (även instämmande uttalanden får göras). Beslutet måste avgöra samtliga frågor i ärendet och innehålla domskäl som förklarar det fattade beslutet. ICSID publicerar utdrag från nämndens juridiska resonemang, och kan om parterna så medger komma att publicera hela beslutet.

21. Vad händer när skiljedomstolen fattat sitt beslut?

Skiljedomstolens beslut är bindande och har samma effekt som ett lagakraftvunnet beslut från en tysk domstol i enlighet med gällande internationell och relevant tysk lagstiftning. Under vissa omständigheter kan parterna begära att ICSID reviderar eller upphäver beslutet, eller förklarar delar av beslutet som kan vara oklara eller omtvistade.

22. Varför tar det så lång tid för skiljedomstolen att fatta ett beslut?

Det finns speciella krav för den här typen av processer. Jämfört med en stämning vid en tysk domstol tar ICSID:s handläggning inte längre tid.

23. Vad har EU-domstolens beslut i Achmea-målet för betydelse?

I sin dom i Achmea-målet från 6 mars 2018 (mål C-284/16) avgjorde EU-domstolen att den skiljedomsbestämmelse om investerare i en avtalsslutande stat i det bilaterala investeringsavtal som ingicks år 1991 mellan Nederländerna och Slovakien stred mot EU-lagstiftningen. Till skillnad från Achmea-målet bygger Vattenfalls mål på det multilaterala Energistadgefördraget där EU självt är en part. EU bidrog till och med i hög grad till införandet av Energistadgefördraget och de förhandlingar som genomfördes uppströms. De rättsliga frågor som är relaterade till detta fördrag och annan relevant lagstiftning, förutom EU-lagstiftning, avser enbart investeringstvister som omfattas av Energistadgefördraget. Detta var inte fallet med Achmea. Därför har heller inte Achmea-domen någon inverkan på Vattenfall AB:s mål mot Förbundsrepubliken Tyskland (ICSID-målnummer ARB/12/12).

Upp

Senast uppdaterad: 2018-04-26 11:19