Nyhet | 2016-09-30 | 11:58

Inverkan av torktemperatur vid vattenmättning av bruk och betong – bestämning av vattenmättnadsgrad och hydraulisk konduktivitet

Examensarbete av Amanda Holmkvist, Institutionen för teknikvetenskaper, Tillämpad mekanik, Byggteknik på Uppsala universitet.

Handledare på Vattenfall: Magnus Rosenqvist och Niklas Hansson.

Sammanfattning

Idag finns det oklarheter kring hur mycket resultaten för vattenmättnadsgrad och hydrauliska konduktivitet skiljer sig åt, när betong torkas vid 20 grader, 50 grader och 105 grader innan betongen vattenmättas. Vid högre temperaturer uppstår mikrosprickor i betongen som ger ökad hydraulisk konduktivitet (genomsläpplighet), samtidigt så antas betongen inte kunna bli helt vattenmättad om betongen inte töms helt på fysikaliskt vatten, så kallat fritt vatten innan vattenmättningen.

Examenarbetet jämför tre olika torkningstemperaturers inverkan vid Vattenfalls betonglaboratorium i Älvkarleby. Betongen och bruket torkas i +20°C (rumstemperatur), +50°C respektive +105°C, för att se ifall skillnaden i resultaten är obefintlig eller försumbara vid mätning av vattenmättnadsgrad och hydrauliska konduktivitet. Vid vattenmättning där betongen först torkats i 105 grader anses betongen vara fullständigt vattenmättad, vilket är det resultat som har jämförts emot i arbetet. Resultatet av provningarna påvisar att betongen bör torkas i +105°C innan vattenmättning sker för att korrekta beslut baserade på vattenmättnadsgrad ska kunna göras och därmed undvika att frostsprängningar sker hos kontrollerade betongkonstruktioner.

Hur hydrauliska konduktiviteten påverkas av torktemperaturen vid vattenmättning gav ett mer otydligt och tvivelaktigt resultat. Alla provkropparna av bruket uppnådde högst hydraulisk konduktivitet efter att provkropparna torkats i +50°C, inte efter +105°C som förväntat. Den hydrauliska konduktiviten skulle öka på grund utav av (fler) mikrosprickor och att provkropparna var helt vattenmättade, teoretiskt sätt, men blev inte resultatet. Betongen med vct 1,0 gav resultat som indikerar på att provkropparna kan ha tagit skada efter metod 1. Resultaten av provningarna säger att det krävs fler och mer omfattande provningar och utredningar kring området innan något kan fastställas.