Nyhet | 2014-04-08 | 15:39

Byggnader som berättar bygdens historia

I år är det 45 år sedan Ringhals började byggas. Kärnkraftverket har förändrat kulturlandskapet, men byggnaderna Kerses och kapellet minner om tiden innan kraftverket tog form.

Gården Kerses vid Ringhals
Kerses – en tidstypisk gård från 1930-talet med anor från 1800-talet

Jordbrukslandskap i förändring
Ringhalshalvön har varit bebodd under lång tid – fornlämningar finns ända från bronsåldern. På 1800-talet började människor bosätta sig ute vid kusten, då den snabba befolkningsökningen gjorde att de bördiga jordarna i inlandet inte räckte till. Man anlade små jordbruk på utmarkerna, exempelvis i Skällåkra, Biskopshagen och Gloppe. Jordbruk och fiske var de dominerande näringarna.

När ny elproduktion behövdes i Sverige på 1960-talet utvärderades tänkbara platser. På Ringhalshalvön fanns mark som uppfyllde alla krav för ett värmekraftverk; kylvatten, en djup hamn, god sötvattenförsörjning och goda kommunikationer. Om kraftverket skulle drivas av olja eller uran var då ännu inte bestämt. Värö kommun och kommunalnämndens ordförande Artur Andersson var mycket positiv till etableringen, men det fanns också kritiska röster bland lokalbefolkningen och miljöengagerade.

Vattenfall köpte under perioden 1965-1987 in 74 fastigheter och närmare 250 hektar mark för 8,8 miljoner kronor, i huvudsak utmarksjordar med bergknallar och ljunghedar. Att länsstyrelsen begränsat möjligheten att bygga sommarstugor i området bidrog troligen till markägarnas intresse att sälja. Bostadshusen innanför det blivande kraftverksområdet revs. Några byggde nya villor längs vägen mot Väröbacka för att bo kvar nära sin hembygd, efter att ha fått dispens från nybyggnadsförbudet på två kilometer från Ringhals.

Kapellet vid Ringhals

Cirkeln är sluten för kapellet
Kapellet byggdes 1935 av tre bröder från orten, John, Anders och Erik Johansson. Byggkostnaden var 2000 kronor och inkluderade även bänkarna. Sionförsamlingen bestod av 32 medlemmar.

1967 såldes kapellet till Vattenfall för 55 000 kronor. Det blev då den första administrativa lokalen men även bostad för de första anläggarna som kom till Ringhals. Här anställdes personal, diskuterades ritningar och planerades Sveriges största kärnkraftverk.

Kapellet restaurerades 1991 till ursprungligt skick och förvaltas nu av Värö/Stråvalla hembygdsförening. Renoveringen leddes av den numera pensionerade ringhalsaren Torsten Johansson, vars far och farbröder byggde kapellet.

Påskandakt i kapellet vid Ringhals
Än idag används kapellet för andakter vid påsk och advent, ledda av ringhalsaren Anders Henoch i samarbete med Värö Missionskyrka, Pingstkyrkan i Bua och Svenska kyrkan i Värö.

Kerses – en tidstypisk gård från 1930-talet
Vid infarten till Ringhals ligger gården Kerses, en av gårdarna i dåvarande Skällåkra by, som bevarats och renoverats. Namnet tror man kommit från ett kärr som funnits i närheten.

Kerses-gården

Kerses har anor från 1800-talet och gårdens ägare, Alfred Andersson bodde kvar medan kraftverket byggdes. Hans kor blev via media riksbekanta som "atomkossorna".

Det var den dåvarande Ringhalschefen Evert Ericsson som under byggtiden tog initiativ att bevara Kerses och kapellet. 1988 renoverades Kerses i samarbete med hembygdsföreningen. Mangårdsbyggnaden är tidstroget möblerad från 1930-talet och i uthusen finns jordbruksredskap bevarade.

Alfred Andersson och hans "atomkossor"
Alfred Andersson och hans "atomkossor" blev riksbekanta i media på 70-talet.

Läs mer:
Ringhals historia
Tillbaka till Ringhals startsida