Nyhet | 2014-12-09 | 14:43

Därför stämmer Vattenfall Tyskland

Tidigast om några år kommer den internationella skiljedomstolen i Washington att avgöra tvisten där Vattenfall begär ersättning av den tyska staten för uteblivna intäkter från bolagets kärnkraftverk i landet.

– Vi ifrågasätter inte beslutet att avveckla kärnkraften i Tyskland. Men den ekonomiska förlust som beslutet orsakat ska Vattenfall ha ersättning för, säger Vattenfalls chefsjurist Anne Gynnerstedt.

Kort efter kärnkraftsolyckan i japanska Fukushima den 11 mars 2011 fattade Tyskland beslut om att helt avveckla kärnkraften i landet till 2022. Beslutet innebar omedelbar stängning av Vattenfalls kärnkraftverk Krümmel och Brunsbüttel.

Några månader därefter stämde Vattenfall den tyska staten i den internationella skiljedomstolen i Washington, ICSID (International Centre for Settlement of Investment Disputes). – Vattenfall såg ingen annan möjlighet att få ersättning, uppger Vattenfalls chefsjurist Anne Gynnerstedt.

En liknande situation inträffade i Sverige 1997 när den svenska regeringen fattade beslut att stänga Barsebäck. Sverige kompenserade då de drabbade tyska ägarna av Barsebäck för att avvecklingen skedde i förtid.

– Den tyska staten har inte på motsvarande sätt velat kompensera Vattenfall. Det ska ses i ljuset av att den utlandsägda kärnkraften som stängdes genom det svenska beslutet, var väsentligt äldre än flera av Vattenfalls reaktorer som stängdes i Tyskland, säger Anne Gynnerstedt.

Varför togs beslutet att stämma Tyskland?
– Vattenfall ifrågasätter inte beslutet att avveckla kärnkraften i Tyskland. Men den ekonomiska förlust som bolaget lider av ska vi ha ersättning för. Det fanns ingen annan utväg än att stämma Tyskland.

Varför ska ett företag som Vattenfall stämma en stat för konsekvenserna av ett demokratiskt fattat beslut?
– Det finns ett handelsavtal inom energiområdet – Energy Charter Treaty – som bland annat Tyskland och Sverige har undertecknat tillsammans med över 50 andra stater och EU. Avtalet innehåller klausuler för att kunna garantera att länder respekterar grundläggande rättsprinciper.

Tvistelösningsmekanismerna i avtalet ger bolag en trygghet i att göra stora investeringar utan att behöva ta politiska risker. Det finns ingenting som hindrar demokratiska beslut. Självklart kan Tyskland bestämma att lägga om sin energipolitik, men utländska investerare ska inte behöva betala priset för ett sådant beslut och förlora pengar. Det i sig skulle strida mot demokratiska principer.

– Om det inte fanns möjlighet att få ersättning skulle det kunna innebära att man inte vågade göra stora, långsiktiga investeringar över gränser, vilket skulle vara kontraproduktivt.

Enligt Energy Charter Treatys hemsida finns det för närvarande 59 pågående processer mellan företag och stater.

Konfidentiell information

Anne Gynnerstedt räknar med att skiljedomstolen i Washington fattar beslut inom några år.

Varför kan inte Vattenfall kommentera summan på ersättningen bolaget kräver av Tyskland?
– Det är konfidentiell information enligt de processuella reglerna i skiljeförfarandet och jag kan inte kommentera det.

Protestlistor

Vattenfalls beslut att stämma Tyskland har väckt mycket uppmärksamhet. Nu cirkulerar bland annat protestlistor på sociala medier där Vattenfall uppmanas lägga ner försöket att få ersättning.

Var ligger det etiska i att ett vinstdrivande bolag som Vattenfall kräver ersättning av en stat?
– Investeringar inom energiområdet handlar alltid om stora pengar och det finns ett behov av långsiktighet i planeringen. Det är också därför det finns ett särskilt handelsavtal just på energiområdet.

Om ett utländskt företag gjort stora investeringar i en sådan resurskrävandeindustri, som kärnkraft, under förutsättningen att kraftslaget skulle vara en del av systemet, så kan det inte vara bolaget som ska behöva ta konsekvenserna av en påkommen politisk förändring. Det är den utländska staten som fattar beslutet och som kontrollerar förloppet som får ta konsekvenserna. Detta har också varit den tyska statens uppfattning när de ingått frihandelsavtalet.

– Om vi lider en stor förlust, och har rätt till ersättning, så vore det oansvarigt av oss att inte försöka få det. Det har inte att göra med vilken generell uppfattning man har om kärnkraft.

Förnybart i framtiden

I debatten hävdas det att Vattenfalls stämning är ett direkt resultat av det planerade frihandelsavtalet TTIP (Transatlantic Trade and Investment Partnership) mellan EU och USA.

– Det stämmer inte. Vår stämning faller under handelsavtalet Energy Charter Treaty, vilket vi även har påpekat tidigare, säger Anne Gynnerstedt.

Det har även påståtts att Vattenfall är emot förnybar energiproduktion och därför stämmer Tyskland?
– Det påståendet faller på sin egen orimlighet. Förnybar energi är Vattenfalls framtida kärnverksamhet, inte minst i Tyskland. Vattenfall investerar 11 miljarder kronor i vindkraftprojekt de kommande fyra åren. Vår havsbaserade vindkraftpark DanTysk i Nordsjön började nyligen leverera el på nätet och nästa år börjar vi bygga vindkraftparken Sandbank, även den i den tyska delen av Nordjön.

International Centre for Settlement of Investment Disputes (engelska)

Läs mer om Energy Charter Treaty (engelska)