Nyhet | 2014-06-12 | 08:47

Finsk vindkraft i svenskt nät söker europeisk stöd

Ska bara inhemsk vindkraft få ta del av det svenska stödsystemet? Eller ska ett åländskt företag ha rätt till svenska elcertifikat? Inom kort kommer ärendet att avgöras i EU-domstolen vars utslag kan få långtgående konsekvenser för de olika stödsystemen för förnybar elproduktion i EU-länderna.

För fem år sedan ansökte Ålands Vindkraft AB om att få ta del av det svenska stödsystemet för förnybar elproduktion för bolagets landbaserade vindkraftpark Oskar. 
Ögruppen Åland ligger på finskt vatten men elnätet är kopplat till det svenska. Därför ansökte företaget om att få ta del av det svenska elcertifikatsystemet.

Energimyndigheten i Sverige avslog dock bolagets ansökan med hänvisning till att enbart förnybar elproduktion inom landets gränser kan få ta del av det svenska stödsystemet. 
Ålands Vindkraft AB överklagade beslutet med hänvisning till att Energimyndighetens beslut strider mot EU-fördraget om fri rörlighet för varor.

Fri rörlighet
För två år sedan skickade förvaltningsrätten i Linköping ärendet vidare till EU-domstolen som den 1 juli kommer med sitt avgörande.

Domstolens generaladvokat Yves Bot har redan lämnat ett förslag till avgörande. Han menar att Energimyndighetens beslut på ett oriktigt sätt utesluter det åländska bolaget från det svenska elcertifikatsystemet. I EU-direktivet om förnybar energi finns det en artikel som ger medlemsstaterna rätt att själva bestämma i vilken utsträckning som produktion utomlands ska få delta i ett lands stödsystem. Generaladvokaten anser att den artikeln är ogiltig eftersom den strider mot EU-fördraget om fri rörlighet för varor och ger därmed ger han Ålands vind rätt i sin överklagan. 

Harmonisering
Om EU-domstolen går på generaladvokatens linje kan det få konsekvenser för medlemsländernas olika stödsystem för förnybar elproduktion.

- Om domstolen går på generaladvokatens linje så förenar man nog beslutet med en rad villkor och restriktioner vad gäller handel över gränserna, kanske regionala marknader, Medlemsländerna får två år på sig att anpassa sig till den nya ordningen om beslutet går i denna riktning.. Men jag har svårt att se att detta skulle leda till en fullständig harmonisering. Det svensk-norska elcertifikatsystemet är väl rustat för att klara denna omställning. Däremot måste andra länder se över sina system, säger Claes Hedenström, policyansvarig vattenkraft och förnybar energi på Vattenfall.

I dag skiljer sig de europeiska stödsystemen avsevärt åt. Alla har det dock gemensamt att tillsammans nå EU-målet om att höja andelen förnybar energi till 20 procent av all energikonsumtion till 2020.
I Sverige ska elcertifikatsystemet bidra till 25 TWh förnybar el från år 2002 fram till år 2020. I Tyskland finns det ingen bortre gräns för hur mycket förnybar elproduktion som ska installeras.

I Sverige subventioneras vindkraftägare med 17-18 öre per kilowattimme medan motsvarande siffra i Danmark är 60 öre eller mer.

Bättre förutsättningar
Skulle detta kunna innebära att Vattenfall börjar bygga mer havsbaserad svensk vindkraft som man ansöker om stöd för i, säg Tyskland eller Danmark?

- Förutsättningarna för svensk havsbaserad vindkraft skulle bli bättre men det är osäkert om de skulle bli tillräckligt bra. Men våra svenska projekt på land skulle troligtvis bli mer lönsamma och vi skulle till exempel kunna exportera förnybar el till Finland och erhålla deras stöd, säger Claes Hedenström.