Nyhet | 2015-04-21 | 13:56

Biologi och arkeologi kartlagd runt Ringhals

Vattenfall har låtit undersöka biologi, arkeologi, mark och hav kring Ringhals. Undersökningarna visar att det finns en rik närmiljö, men att det inte är helt unikt för platsen.

Undersökningarna genomfördes 2014 som ett led i arbetet att utreda förutsättningarna för att bygga ersättningsreaktorer, ett analysarbetet som inleddes i slutet av 2011. Sedan oktober 2014 går analysarbetet på sparlåga i väntan på att den Energikommission som regeringen har aviserat ska komma fram till en slutsats om framtidens energi.

Undersökningarna av närmiljön har gett viktig kunskap, då det är möjligt att någon form av elproduktion byggs nära Ringhals i framtiden.


Kartbild Ringhals udde
Undersökningarna på land genomfördes främst i de inringade områdena under 2014.

Kulturhistorisk inventering

Riksantikvarieämbetet har gjort en kulturhistorisk inventering både i befintliga register och i verkligheten. Många lämningar från olika tidsepoker hittades på båda sidor om Ringhals; stensättningar, tomtningar, flintaspetsar, förhistoriska krukskärvor, fägator, kvarngrund och stenmurar.

Sillbotten
I nederkant på fotot syns en sillbotten. Det är en skålformad lämning från 1100-1300-talen. Sillbottnar byggdes för primitiv produktion av tran – fiskolja – som kunde användas till bland annat belysning.


Olas våle
Olas våle vid Biskopshagens naturreservat är ett av Hallands största rösen. Det är 30 meter i diameter och syns vida omkring. Dels har röset tjänat som gravplats åt en prominent person, som hade en bronsnål i sin stenkista under högen, dels har det varit ett sjömärke för navigation vid insegling till Båtafjorden. Kanske har det även varit en utsiktspunkt och en plats för vårdkase-eld.

Saragassosnärja, ålgräsängar och skalgrusbotten

Havs- och vattenmyndigheten, tidigare Fiskeriverket, har god kunskap om Ringhals påverkan på fisk, men havsbotten runt oss har inte varit lika väldokumenterad. Nu har havsbotten undersökts med kamera från noll till tio meters djup på ett område som sträcker sig från söder om Bua till Stavder i norr.

Dvärgbandtång
Inne i båtafjorden finns mjuk botten, vilket är bra för plattfiskar. Det finns också ålgräsängar, som fungerar som barnkammare för flera arter. På vissa ställen finns den rödlistade dvärgbandtången, som syns på foto ovan.
Det finns också artrika hårdbottenmiljöer där alger trivs bra och vissa djur trivs i sin tur bra bland algerna.


Skalgrusbotten
Den starka strömmen från kylvattenutsläppet spolar bort lera och sand, så att det på vissa ställen är skalgrusbotten.

Sargassosnärja

Saragassosnärjan är en invasiv brunalg som nyligen etablerat sig på västkusten. Den trivs bra där det är strömt, så det var ingen överraskning när den upptäcktes nära kylvattenutsläppet.

Kärlväxter, gaddsteklar och hällkar

I naturvärdesinventeringen hittades 53 rödlistade arter och omkring 160 strukturer för biotopskydd.


Hällkar
Klippstränder med hällkar är en av många viktiga naturmiljöer där olika arter trivs. Rikkärr, blomrika sandiga jordbruksmarker, betesmarker och våtmarker finns det också gott om.

Krypfloka

Krypfloka är starkt hotad i Sverige och fridlyst. Det fanns gott om den i strandkanten av en våtmark väster om Ringhals. Det är dock inte unikt, utan den finns på flera platser längs med västkusten.

Bastardsvärmare

Det var ett bra år för den sexfläckiga bastardsvärmaren. Det märktes när hela 123 exemplar räknades i beteshagarna öster om Lingome mosse i juli 2014.

Hasselmössen är lättast att inventera genom att räkna bon på hösten, när det inte är så mycket blad som skymmer. Flera bon upptäcktes på båda sidor om Ringhals, så det är många hasselmöss som trivs här.

Läs mer om Ringhals miljöarbete