Nyhet | 2015-06-08 | 13:26

Yrkeskunnande som säkerhetsmetod

Allt för ofta väljer vi att lägga fokus på felhandlingar i svåra driftsituationer vid svenska kärnkraftverk, istället för att se det som fungerat bra. Det menar Margaretha Engström som doktorerat i yrkeskunnandets betydelse för kärnkraftssäkerheten.

Två gånger per år genomförs seminarier på Forsmark där företagets säkerhetsarbete ligger i fokus.  Vid det senaste seminarietillfället gästade Margaretha Engström Forsmark. Hon har i sin avhandling särskilt undersökt så kallade ”svarta svanar”, det vill säga händelser som är mycket sällsynta och som kan leda till stora konsekvenser. Syftet med föreläsningen var att sprida hennes forskning kring hur yrkeskunnande är en möjlighet att hantera oväntade drifthändelser.

För att säkerställa kärnkraftssäkerheten måste man utsättas för små störningar, menade Margareta Engström.

– Det som är perfekt är farligt. Med små störningar blir man i verksamheten mer medveten och uppmärksam på sin omgivning, sa Margaretha.

Margaretha påpekade dock att varken maskiner eller teknik förbättras av störningar. Det gör däremot människan som både utvecklas och blir bättre rustade om de utsätts för mindre störningar anser hon.

– Mycket sitter i ryggraden. Har man allt för hårda rutiner så behövs inte magkänslan, vilket gör att vaksamheten försämras, menade Margaretha. Om man tänker utanför ramarna kan man upptäcka saker som man kanske inte skulle ha upptäckt om man bara följt instruktionerna, fortsatte hon.

Margaretha har i sin avhandling ”Yrkeskunnande som säkerhetsmetod. En studie kring svåra driftsituationer vid svenska kärnkraftverk”, undersökt ett antal händelser på Forsmark.

De viktigaste slutsatserna i Margarethas forskning

  • Yrkeskunnande är viktigt vid oväntade händelser och därmed för säkerheten
  • Yrkeskunnande byggs över tid i konkreta handlingar
  • Formaliserad kunskap är en inträdesbiljett till att utveckla yrkeskunnande
  • Tidigare lösningar på problem och lyckosamt hanterande av ovanliga driftsituationer bör hållas vid liv
  • För att behålla personal tills de har ett gott yrkeskunnande, föreslås prioritering av tjänstesökande från orten eller de som har annan koppling till orten.
  • Styrning med formaliserade krav och mätbara mål når inte yrkeskunnande och kan dessutom skymma det
  • Personal och andra intressenter inom kärnkraft, som inte har praktiskt driftkunnande från kärnkraftverk, behöver bli medvetna om yrkeskunnandets betydelse för säkerheten
  • Förståelsen för yrkeskunnandets förmedlingsvillkor bör spridas till de grupper som påverkar förutsättningarna för formandet av kunskap på kärnkraftverken

 

Margaretha menade även att kunskap är något mer än det man kan läsa sig till. Det finns ”tysta” aspekter av kunskap som inte går att beskriva eller skriva ned. Man kan däremot prata om kunskapen och diskutera situationer man använt den i.

Att vara med om vissa händelser i yrket leder till klokhet i yrket. Man måste inte ha egen erfarenhet av dessa, menade Margaretha. Hon talade om vikten av kunniga förebilder i verksamheten som bär upp de nyanställda som ännu inte samlat på sig erfarenheter. Kontinuerlig rekrytering behövs för att inte få glapp i generationskurvan där yrkeskunnandet är olika långt utvecklat i de olika åldersgrupperna.