Nyhet | 2015-03-27 | 10:33

Ett avloppsreningsverk i förnyelse

En mellanlagringsbassäng för Ringhals avloppsreningsverk håller på att byggas. Den ska jämna ut vattenflödet och därmed förbättra reningen. Fler förnyelser är på gång – vi tittar närmare på reningsverket och vad som händer där.

Rundturen startar i avloppsreningsverkets kontrollrum där en mätare på väggen visar när inflödet är som störst. Det är på vardagarna förstås, men det största toppen kommer först framåt kvällarna. Det beror bland annat på att många tar en dusch innan de lämnar jobbet.


Kontrollrummet
Mikael Johansson visar den gamla utrustningen i kontrollrummet.

Tekniken i kontrollrummet är en blandning av gammalt och nytt.
– De gamla skåpen från mitten av sjuttiotalet, skulle kunna rymmas i en laptop idag, säger Mikael Johansson ISS, som sköter driften av avloppsreningsverket.

– Tidigare har man inte gjort någon total översyn, utan snabba lösningar, berättar Hans Malmström som är projektledare för de planerade åtgärderna.

En modernisering av tekniken är alltså på gång, men först ska processen förbättras. Nu bygger man på en bassäng för mellanlagring av avloppsvatten.

Den nya bassängen ska jämna ut vattenflödet över dygnet.

– Flödespikar är inte bra för sedimenteringen, och dålig sedimentering gör att vi inte kan hålla årsmedelvärdet, säger Johnny Karlsson som är funktionsansvarig för avloppsreningsverket.


Nybygge vid reningsverket
Nu byggs den nya bassängen för mellanlagring av vatten. I mitten av mars kom betongelement till väggarna.

De senaste åren har reningsverket inte riktigt räckt till, bland annat på grund av problem med bioreaktorn där den biologiska reningen sker. Därför har transporter av avloppsvatten körts med tankbil till reningsverket i Varberg.

– Mellanlagring av vattnet var ett förslag som funnits i många år, men som aktualiserades med de problem som uppstått under de senaste åren, säger Johnny.


Grumlighetsmätning
Många olika mätningar utförs på vattnet med jämna mellanrum. Grumlighets-mätning utförs ofta.

Rening i tre steg

Att Ringhals har ett eget avloppsreningsverk känner kanske inte alla till. Det är uppbyggt enligt samma princip som ett stort avloppsreningsverk, i tre steg – mekanisk, biologisk och kemisk rening – och tar emot cirka 140 kubikmeter vatten om dagen.

– En revisionsdag, när det är många människor på plats, kan det handla om uppemot 200 kubikmeter, säger Mikael.

Principskiss över reningsverket

Först görs den mekaniska reningen. Två rör leder in avloppsvatten från olika delar av Ringhals. Här sållas fast material bort med hjälp av bland annat rensgaller. Det hamnar i sopsäcken och hanteras som vanliga sopor. Trots att vattnet transporteras i rör och genom slutna behållare luktar det inte så gott i det här utrymmet när ytterdörren är stängd.


Mekanisk rening
I den mekaniska reningens första steg rensas sakerna bort och hamnar i sopsäcken till vänster. – Märkliga saker har under årens lopp hamnat i vårt avloppsvatten, berättar Johnny Karlsson.

Vi går uppför en trappa för att titta ner i bioreaktorn, som är öppen upptill. Det är här den viktigaste delen av reningsprocessen äger rum. I reaktorn, som skämtsamt kallas "Ringhals 5", bryter man ner och koncentrerar organiskt material med hjälp av mikroorganismer som sitter fast på hjul av plast som bubblar omkring i vattnet.


Plasthjul för biologisk rening
Vid en titt ner i bioreaktorn ser vi fullt av små plasthjul i vattnet. De är 2,5 cm i diameter och kallas "bacillkontor" här på Ringhals.

Ny mellanlagringsbassäng

När vi vänder oss om och tittar ut över räcket ser vi hur grunden till den nya mellanlagringsbassängen tar form på marken nedanför oss. Bassängen ska anslutas före bioreaktorn i reningsprocessen.

– Den ska stå klar lagom till att revisionen på Ringhals 1 startar i mitten av april och kommer att bli sju meter hög och rymma 580 kubik, berättar Hans.


Utsikt från bioreaktorn

Mikael Johansson, Johnny Karlsson och Hans Malmström vid bioreaktorn. Nedanför syns grunden till den nya mellanlagringsbassängen. En vecka senare har det fått sina väggar på plats.

Vi lämnar den blåsiga höjden sex meter över marken och tar en titt på sedimenteringsbassängerna en trappa ner. Det är hit vattnet leds från bioreaktorn. Därefter genomgår det den kemiska reningen, där järnklorider tillsätts för att binda fosfor. Vattnet går vidare för flockning och passerar sedan igenom den sista sedimenteringsbassängen.

Mikael fiskar upp ett mätglas färdigt vatten som ser nästan lika rent ut som vanligt dricksvatten, men som har kvar en liten pikant tillsats av tarm- och magbakterier. Inte drickbart med andra ord, men tillräckligt rent för att släppas ut i havet.

Vattnet är en av slutprodukterna, pressat slam från sedimenteringsbassängerna en annan. Det tar lite tid att få slammet analyserat, därför behöver det stå ett par dagar i väntan på friklassning. Till slut ingår slammet i den kompost som används som jordförbättring i rabatter och planteringar på Ringhals.

Arvet för framtiden

Projektet som ska förbättra processer och teknik i avloppsreningsverket kallas Arvet. I första steget som pågår just nu ingår förutom mellanlagringen även en uppställningsplats för pressat slam och en förnyelse av pumptekniken, så att pumparna kan kommunicera sinsemellan för ett jämnare flöde. I nästa steg ska bland annat den nära 40 år gamla utrustningen i kontrollrummet bytas ut mot modernare.

– Det kanske inte är sista gången tekniken byts ut. Reningsverket kommer att finnas kvar länge, långt efter att kärnkraftverket lagts ner. Det är därför vi kallar projektet för Arvet, säger Hans.


Problem med biologisk rening aktualiserade tidigare idé

År 2013 fick Ringhals en åtalsanmälan på grund av hög halt av syreförbrukande material. BOD – biologisk syreförbrukning – är ett mått på hur mycket biologiskt nedbrytbar substans det finns i vatten. De renaste fjällbäckarna har ett BOD på mindre än 1 mg/l. Tillåtet utsläpp från reningsverket ligger på ett medelvärde av maximalt 10 mg/l.

Ringhals nya bassäng för mellanlagring av vattnet kommer att förbättra förutsättningarna för vattenreningen.

 

Ringhals miljöarbete