Nyhet | 2016-11-01 | 13:08

Mathias värjer inte för uppdraget

Rivningen av Ringhals 1 och 2 beskrivs som ett gigantiskt projekt i klass med byggandet av Öresundsbron eller Mall of Scandinavia. Blir man inte lätt knäsvag inför en sådan uppgift? Möt Mathias Wärja, nytillträdd projektledare, som inte räds uppdraget.

– Avvecklingen av Ringhals 1 och 2 är emotionell på flera sätt: kärnkraften är en del av den svenska teknikhistoriens stora framgångar, vi har varit duktiga på att bygga och driva våra kärnkraftverk. Jag känner mig ödmjuk inför uppgiften att leda avvecklingen. Det är en speciell situation, inte minst för att det är en arbetsplats där stort engagemang och stolthet finns investerad, som nu ska stängas. Jag är stolt över att ha anförtrotts ansvaret, säger Mathias Wärja.

Mathias Wärja

Skapar förutsättningar

Att han inte har någon bakgrund från kärnteknisk verksamhet ser han inte som något hinder:

– Mitt uppdrag som projektledare är att ge möjligheter för andra att bidra med sin kunskap. Det är en enorm uppgift vi står inför, men jag känner mig helt trygg med min bakgrund, med miljön och med den kompetens som finns på Ringhals.

Han beskriver sig som lugn och eftertänksam, en som gärna ger stort ansvar till sina delprojektledare men hjälper dem med förutsättningar att göra ett bra jobb. Sedan han doktorerade 2004 har Mathias arbetat som senior projektledare på Siemens, senast i Texas, USA där han lett byggandet av en anläggning för kondensering av naturgas.

Från Rolls-Royce till Ringhals

Vägen till Texas ledde via Singapore där familjen Wärja var bosatt i ett år: där ledde Mathias den sydostasiatiska integreringen av Rolls Royce Energy som köpts upp av Siemens. Men efter drygt två år i utlandet är han glad att få återvända till Sverige:

– Ringhals är faktiskt mitt första svenska projekt: jag har lett projekt i Angola, Libyen, Ryssland och Indien, så nu är det väl på tiden att komma hem. Inte minst för familjen: min fru längtar efter att få börja jobba igen efter att ha skött marktjänsten under familjens utlandsvistelse de senaste åren.

Det bör påpekas att helt främmande för kärnkraften är Mathias ändå inte. Under sina doktorandstudier var han bland annat i Forsmark för att studera och utreda livslängden för tekniska system, en tid han ser tillbaka på med många positiva minnen:

– Jag lärde mig mycket under min tid där och arbetet med Tillståndstekniskt Index (TTI) blev en del av min doktorsavhandling.

Nu väntar en intensivt tid på Ringhals för Mathias.

– Den första tiden kommer jag att sätta mig in i vad som ska göras, och när. Jag ser fram emot ett stort utbyte av erfarenheter och kunskaper mellan olika discipliner, och att så småningom få sätta min prägel på projektet. Det är viktigt att man både internt på Ringhals och externt vet vad som händer i avvecklingens olika skeden. Att vi sköter den här avvecklingen ansvarsfullt och effektivt lägger bästa grunden för framtiden.

Framtiden för R1 och R2