Nyhet | 2012-08-07 | 13:38

Barsebäcks miljö kartlagd

Öresunds vatten kluckar kristallklart utanför Barsebäck. Miljön kring kärnkraftverket har klarat 25 års drift utan problem. Det visar den omfattande radiologiska kartläggning som nu börjar bli klar: – Resultatet är bättre än vi trott även om vi inte hade förväntat oss några jättemängder, konstaterar Lars Karlsson och Leif Roth på Barsebäck. [caption id="attachment_17747" align="alignleft" width="200" caption="– Vi har en hyfsat ren anläggning, det finns så gott som inga indikationer på föroreningar i miljön på området, konstaterar Lars Karlsson och Leif Roth som leder arbetet med kartläggning och rivningsplanering på Barsebäck."]– Vi har en hyfsat ren anläggning, det finns så gott som inga indikationer på föroreningar i miljön på området, konstaterar Lars Karlsson och Leif Roth som leder arbetet med kartläggning och rivningsplanering på Barsebäck.[/caption] Båda leder ett arbete som aldrig någonsin tidigare gjorts i Sverige. De håller nämligen i trådarna för jobbet som ska jämna Barsebäck med marken. Lars Karlsson som projektledare för den radiologiska kartläggningen och Leif Roth som bas för själva rivningsplanen. Totalt arbetar ett tiotal personer med Barsebäcks framtida hädanfärd, exklusive konsulter och entreprenörer. – Det är en utmaning, vi är ju pionjärer som ska bryta ny mark. Hur gör man detta? Det är en fråga vi ställt oss många gånger, säger de.

Över 7000 prov

I ett första skede har det gällt att ta reda på miljöföroreningar och var dessa finns i anläggningen. För tre år sedan började planeringen och de två senaste åren har över 7000 prov tagits och analyserats från området motsvarande 42 fotbollsplaner. – Vi började med att intervjua personal som jobbar eller har jobbat här, och att gå igenom rapporteringssystemet om incidenter och händelser för att få en övergripande bild av hur vi hanterat verksamheten och var vi kunde förvänta oss hitta aktivitet, berättar Lars.

En väldigt ren anläggning

[caption id="attachment_17745" align="alignleft" width="300" caption="Slipprov tas i en lågtrycksturbin."]Slipprov tas i en lågtrycksturbin.[/caption] Med hjälp av flera specialister från företag som Geosigma, ISS, Geonova, COOR/NUVIA, SWECO, Scandpower startade provtagningarna för snart två år sedan. Med fokus satt på de ställen där man misstänkte att fynd kunde göras. Över 300 borrkärnor, varav hälften utomhus, togs upp och analyserades. Flera tusen strykprov togs inne i byggnaderna. – De första gammaanalyserna gjorde vårt eget lab. För att få vetskap om de mer svårmätbara nukliderna skickade vi många prover till ett speciallab i tyska Dresden, berättar Lars. Resultaten som droppade in gjorde honom rätt så tillfreds: – De visade ju att anläggningen var väldigt ren. I princip finns förhöjd aktivitet bara i sedimentdammarna, men i marken och grundvattnet finns så gott som inga indikationer på någon kontamination, eller andra miljöstörande ämnen för den delen, säger han. Proverna som exempelvis togs såväl vid strandkanten, 40 meter från byggnaderna, som 500 meter ute i Öresund, visade ett i stort sett opåverkat vatten.

”Svanmärkt” strandkant

När vi denna strålande aprildag närmar oss strandkanten för att känna på vattnet gillas inte detta företag av en ruvande svanhona. Inte heller av maken som håller koll en bit ut. Men vattnet känns klart, kallt och friskt. Inbjudande till ett dopp om det nu inte vore för kylan samt två knölsvanar, beredda till strid för sitt revir. – Vi har inte genererat några större föroreningar genom vår verksamhet, varken på eller under ytan, det känns väldigt bra att kunna konstatera, tycker Lars och Leif.

Hantering av material

Trots detta finns förstås en hel del som måste hanteras eller helt enkelt slutförvaras. Enligt den första grova studien handlar det om 19000 ton betong och stål. – Vi räknar med att de förfinade studier som pågår nu ska få ned den mängden, framförallt ska nog mer metaller kunna återvinnas, tror Leif. Kostnaden för att rena material istället för slutförvaring kan också visa sig bli lägre. Men i Sverige finns än så länge ingen erfarenhet att luta sig mot när det gäller att riva kärnkraftverk. Därför har man i Barsebäck också samarbete och utbyte av erfarenheter med framförallt USA och Spanien. – Sex verk har friklassats i USA och även i Spanien har gamla anläggningar tagits hand om och rivits, berättar Leif Roth.

Viktigt utbyte av erfarenheter

På Barsebäck deltar man också i konferenser och seminarier, exempelvis det som OECD-organet Nuclear Energy Agency håller i Studsvik i april. Ett viktigt erfarenhetsutbyte, anser Leif. – Förr eller senare kommer kärnkraftanläggningar att behöva avvecklas och då är det bra att kunna använda de bäst beprövade metoderna, säger Leif som 1975 inledde sin karriär på Barsebäck, då man för första gången började leverera el till nätet. Och som nu står i spetsen för att rivningen ska bli ett lika lyckat projekt.