Nyhet | 2013-01-28 | 11:38

Borrkärnor från Kriegers flak förklarar isavsmältningen

När Johanna Anjar studerade isavsmältningen i södra Östersjön blev Vattenfalls borrkärnor från Kriegers flak ett viktigt underlag för hennes arbete. Borrkärnorna innehåller värdefullt material från äldre delar av inlandsisen vilket är unikt eftersom de flesta avsättningar från denna tid har förstörts av senare nedisningar.

Johanna Anjar Johanna Anjar vid Lunds universitet, har disputerat på avhandlingen “The Weichselian in southern Sweden and southwestern Baltic Sea: glacial startigraphy, palaeoenvironments and deglaciation chronology”.

Spåren efter den senaste istiden

Johanna Anjar studier ger en inblick i Östersjön och södra Sveriges istidshistoria med början för cirka 55 tusen år sedan och fram för knappt 14 tusen år sedan när den Skandinaviska inlandsisen slutligen lämnade Sydsverige .

De geologiska proverna visar att för cirka 50 tusen år sedan, när isen för första gången försvann från södra Östersjön, bildades ett brackvattenhav. Upptäckten var oväntad eftersom den globala havsytan på den tiden var 80 meter under dagens nivå och vattnet borde därför varit sött, (dagens vattendjup vid Kriegers flak är cirka 20–40 meter). Förklaringen är att isen hade tryckt ner landytan långt mer än man tidigare trott. 

Tiotusen år senare blev Kriegers flak ett landområde med våtmarker och sjöar. Proverna från den tiden innehåller organiska sediment. Sen gjorde inlandsisen en ny framstöt och området skrapades rent utom i vissa skyddade lägen där det organiska materialet kunde bevaras och vittna om perioden när området var land.

För 29–27 tusen år sedan översvämmades området på nytt. Då gick isfronten ner genom Öresund och dämde upp en stor insjö i höjd med Ven. Några år senare nådde isen sin maximala utsträckning, med en front i norra Tyskland.