Nyhet | 2012-01-27 | 16:30

Branden på Ringhals 2: Vad var det egentligen som hände?

Ringhals fick idag den 27 januari klartecken från Strålsäkerhets-myndigheten för återstart av Ringhals 2. Det innebär att R2 i början av februari åter kommer att kunna producera el efter drygt åtta månaders stillestånd på grund av en brand i reaktorinneslutningen. Vad var det som hände och varför blev stoppet så långvarigt?

I mitten av maj 2011 inleddes ett sanerings- och återställningsarbete av aldrig tidigare skådat slag på Ringhals 2. Reaktorinneslutningen är nu skinande ren och systemen i anläggningen har kontrollerats och driftklarheten för samtliga funktioner har verifierats och dokumenterats. Ringhals har lämnat omfattande redovisningar till SSM och myndigheten har nu gett sitt godkännande till återstart av anläggningen.
Enligt beslut från SSM ska Ringhals under uppstarten och fortlöpande under driftsäsongen rapportera resultatet av kontroller och provningar. Ringhals ska också utöka sina kontroll-, provnings- och underhållsprogram för att fånga upp eventuella långsiktiga effekter av de föroreningar och ämnen som uppstod i samband med branden.

Översikt i reaktorinneslutningen
Brandplatsen utgjordes av ett område på cirka 8x2 meter, det mörkare området i bildens nedre högra hörn.

Vad hände?
Natten till den 11 maj 2011 utbröt en brand på Ringhals 2 under en täthetsprovning av reaktorinneslutningen, ett standardtest som utförs när anläggningen är avställd för revision. Brandens omfattning var begränsad, men ledde till nedsotning av utrustning, tak, väggar och golv i den cirka 50 000 kubikmeter stora reaktorinneslutningen.

Brandorsaksutredningen visar att brandplatsen utgjordes av ett område på cirka 8x2 meter. Branden omfattade cirka 30 kg plast och 5 kg gummimaterial i huvudsak bestående av en plastback med skoskydd, en låda med PVC-handskar, en dykardräkt av gummi, några slangar samt saneringsmaskiner innehållande elektrisk utrustning.

Med största sannolikhet startade branden i en vattendammsugare som lämnats kvar med sladden ansluten till ett eluttag. När lufttrycket ökades, som ett led i täthetsprovningen av byggnaden, uppstod av någon anledning en kortslutning i dammsugaren som då började brinna. Brandförloppet varade en halvtimme innan branden slocknade av sig själv.

Inget uranbränsle fanns vid tillfället i reaktorinneslutningen, eftersom blocket var avställt för revision, bränslebyte och underhållsåtgärder.
Vid täthetsprovning ökas trycket i reaktorinneslutningen till cirka 3 bars övertryck. Byggnaden är utrymd medan testet pågår. Totalt tar testet två till tre dygn att genomföra.

Hur upptäcktes branden?
Personal som fanns på plats i kontrollrummet för att övervaka täthetsprovningen upptäckte att något inte stod rätt till. Via sin övervakningsutrustning noterade de en kortvarig stegring av trycket och temperaturen (cirka 10 graders ökning) i reaktorinneslutningen, en stegring som inte var föranledd av det pågående testet. Via övervakningskameror fick man inledningsvis ingen klar bild över vad som hänt. Brandlarmssystemet indikerade en ökad signalnivå under den halvtimmeslånga temperaturstegringen och provtagning av luften visade på sotbeläggning. Aktivitetsnivån dubbelkontrollerades och befanns vara nära nog noll. Trycknedtagning, inledningsvis genom partikelfilter, gjordes för att man skulle kunna gå in och på plats inspektera brandområdet.
Tidigt på morgonen den 13 maj kunde en första inspektion av reaktorinneslutningen ske.

Hur agerade myndigheterna?
SSM fick en första information om det inträffade på morgonen den 11 maj av driftchefen på R2. Den 16 maj beslutade SSM att tillsätta en snabbutredning, så kallas RASK-utredning, för att ta reda på om Ringhals följt gällande regler och rutiner. Information om planerade åtgärder och resultat från driftklarhetsverifiering har kontinuerligt lämnats till myndigheten. Ingen kritik har riktats från SSM angående Ringhals sätt att hantera den uppkomna branden och det efterföljande återställningsarbetet.

Ringhals kommunikationschef informerade ordföranden i Lokala säkerhetsnämnden via telefon den 13 maj. Den information som då gavs bedömde ordföranden vara tillräcklig och beslutade att inget extra möte med anledningen av brandhändelsen behövdes, eftersom nästa ordinarie möte skulle hållas inom kort. Vid detta möte redovisade Ringhals händelseförloppet i samband med branden och de planerade återställningsåtgärderna.

Hur kunde det hända?
Ringhals 2 var i slutskedet av sin ordinarie revisionsavställning då man beslutade att tidigarelägga täthetstestet, eftersom det fanns utrymme i tidplanen att utföra testet innan bränslet återladdades i reaktorhärden. I vanliga fall utförs täthetsprovningen i direkt anslutning till återstarten och då är allt material som används under revisionen redan uttransporterat. Under drift finns heller inget sådant material i reaktorinneslutningen.

Omfattande utredningar har gjorts efter branden och redovisats för berörda myndigheter. I den grundorsaksanalys i form av en MTO-utredning (samspelet Människa – Teknik – Organisation) som Ringhals gjort kring beslutsgången och genomförandet av täthetsprovningen konstateras att driftledning och arbetsledning i förväg övervägt vad som tekniskt skulle kunna krångla vid testet och vidtagit åtgärder för detta. Vad man inte insåg var att olika personer hade olika bilder av hur förberedelserna inför testet skulle se ut, exempelvis vem som hade ansvar för att se till att allt brännbart material avlägsnades, då testet skulle utföras i ett avvikande drifttillstånd än det vanligtvis sker. Det ledde till att det fanns brännbart material kvar i reaktorinneslutningen inklusive elutrustning som inte borde ha funnits där under täthetsprovningen.

Branden hade inte någon påverkan på reaktorsäkerheten, och den kunde inte heller i värsta tänkbara scenario ha fått några radiologiska konsekvenser varken för anställda, omgivning eller miljö.
Inga personskador eller olycksfall har inträffat i samband med branden.

I SSM:s RASK-utredning konstateras att beslutet att tidigarelägga täthetsprovningen ”ej har skett under stor tidspress, utan man har haft flera möten inför en eventuell omflyttning där förutsättningarna mejslats fram” samt att “Ringhals tog hänsyn till relevanta aspekter”. SSM framhåller att ”klarställandet av inneslutningen inte i full utsträckning levt upp till det som anges i förarbetena och i styrdokument för täthetsprovningen”. Ringhals behöver fortsatt förbättra och utveckla ”ledningens tydlighet avseende att uttrycka de förväntningar de har på arbetets genomförande och resultat”.

Sot på komponenter

Branden orsakade sotbeläggning på komponenter och ytor i reaktorinneslutningen.

Fotspår i sotet

Hur har saneringen och återställningen gått till?
De direkta brandskadorna i anläggningen var försumbara. Nedsotningen från det förbrända plastmaterialet var däremot mer problematisk. När PVC brinner frigörs klorider som tillsammans med fukt i luften bildar saltsyra (klorvätesyra) som snabbt leder till korrosionsangrepp på metallytor. En av de första åtgärderna var därför att installera avfuktare som höll luftfuktigheten i reaktorinneslutningen runt 20 procent.

Ett återställningsprojekt drogs igång och bemannades. Kemikalieanalyser av sotet gjordes. Saneringsmedel och metoder togs fram. Ringhals har haft god hjälp av företaget Arepa, som har specialkunskaper om rengöring och brandsanering i tekniskt komplicerade miljöer.

Åtgärder listades och prioriterades så att arbetet utfördes i rätt ordning, utan att sprida sotet till redan sanerade områden. Färdigsanerade komponenter och delar plastades in, i väntan på den sista slutsaneringen. Den kemiska rengöringen delades in i flera steg – efter en avtorkning med vatten rengjordes ytorna med kemikalier och till sist gjordes en sköljning med totalavsaltat vatten.

En stor utmaning var att sanera reaktorbyggnadens takkupol. Lösningen blev en 25 ton tung trappformad ställning ovanpå polarkranen högt uppe vid taket. Bara att bygga upp ställningen tog två veckor.
Även reaktorns primärsystem sanerades. Reaktortank och interndelar har slamsugits för att få bort föroreningar. Vattnet i reaktorbassängen har renats kontinuerligt med jonbytare.


För att rengöra extra svåråtkomliga ytor på hög höjd anlitades ”lindansare” från företaget Rope Access. Hängande i linor sanerade de exempelvis balkar och tralla under polarkranen.

Parallellt med saneringsjobbet har dokumentationen av allt arbete varit i fokus för att man hela vägen ska kunna följa hur arbetet framskridit och verifiera att alla komponenter i anläggningen verkligen är återställda och fungerande.

Vilka lärdomar har dragits?
– Vi har dragit många lärdomar av det inträffade, säger Lars Björnkvist, blockchef för Ringhals 2. Inte minst att kommunikation och uppföljning är nyckelfrågor. Vi måste alltid vara mycket tydliga när vi kommunicerar ut fattade beslut, så att motstridiga eller dubbeltydiga besked inte ges till dem som ska utföra arbetet i anläggningen, och vi måste följa upp och säkerställa resultatet. Vi kommer att jobba vidare för att ständigt hålla medvetenheten uppe om hur viktigt det är med tydlig kommunikation och uppföljning.

– Det är förstås lätt att se felen när man tittar i backspegeln, fortsätter Lars Björnkvist, men att händelser inträffar som får så här stor påverkan på vår elproduktion är inte acceptabelt.

Bland de brandskyddsåtgärder som vidtagits efter händelsen finns nya krav på mängden brännbart material som tillfälligt får finnas i anläggningen; motsvarande en sopsäck med 3 kg plast och papper på var tolfte meter. En annan åtgärd är skärpta krav på kompetens och deltagande vid uppstartsrondering.

Vems var felet?
– Många olika orsaker har bidragit, säger Lars Björnkvist. Om inte om hade varit så hade branden förstås inte inträffat. Jag varken vill eller kan peka ut någon eller några enskilda personer som är ansvariga för att branden startade. Jag som blockchef har naturligtvis det samlade ansvaret för Ringhals 2 och sedan har alla i vår organisation i någon form ett ansvar för den säkra och stabila driften av våra anläggningar. På Ringhals värnar vi om ett högt säkerhetsmedvetande och en öppen säkerhetskultur. I en lärande organisation tvekar man inte att rapportera avvikelser och felaktigheter. Därför är vårt syfte inte heller att leta efter syndabockar, utan att dela erfarenheter och lära av misstag för att undvika upprepande.

Vad har det kostat?
Branden har varit kostsam för Ringhals. Saneringsarbetet har gått på miljontals kronor, men den ekonomiskt mest kännbara delen är produktionsbortfallet – de förlorade intäkterna för drygt åtta månaders utebliven elproduktion. Med de måtten mätt har branden kostat Ringhals miljarder kronor.

Händelsen har också kostat förtroende för Ringhals. I slutet av 2011 fick dammsugarbranden stor medial uppmärksamhet. Den årliga attitydmätning som Demoskop utför på uppdrag av Ringhals visar en tydlig nedgång i förtroendet. 68 procent uppger att de har ganska stort eller mycket stort förtroende för Ringhals, att jämföra med 83 procent föregående år. Resultaten är de lägsta sedan mätningarna startade 1996.

Skinande rent i reaktorinneslutningen
Reaktorinneslutningen är skinande ren efter saneringen.

Varför var alla fyra reaktorerna ur drift vid två tillfällen under hösten 2011?
Under saneringsarbetet på Ringhals 2 gjordes ett ovälkommet fynd i form av en kvarglömd svetsplugg i sprinklersystemet för reaktorinneslutningen. Det var en gasavtätning som använts vid svetsarbeten, troligtvis vid installationer i mitten av 1980-talet. Sprinklersystemet är ett av flera säkerhetssystem som träder i funktion exempelvis vid ett allvarligt rörbrott. Om ett sådant skulle ha inträffat skulle vattenflödet i den del av sprinklersystemet där svetspluggen fanns till viss del ha påverkats.
Ringhals beslöt därför att kontrollera motsvarande system även på Ringhals 4, som var avställd för revision. Även där hittades svetsavtätningar – dels i sprinklersystemet, dels i nödkylsystemet för reaktorhärden. Beslut togs omedelbart att ta Ringhals 3 ur drift, ett stopp som kom att vara i sex veckor innan systemen var kontrollerade och SSM gav tillstånd för återstart. Några svetspluggar fanns emellertid inte på Ringhals 3 och inte heller vid kontroller på Ringhals 1.

Bidragande till att samtliga block stod stilla samtidigt var att Ringhals 4 2011 hade en fem månaders revisionsavställning med ånggeneratorbyte och stora turbinmoderniseringar. Dessutom senarelades R3:s revision med syfte att undvika att flera block var avställda samtidigt, vilket alltså ändå blev fallet.

– Det är bara att konstatera att vi historiskt tyvärr inte har haft tillräckligt bra kontroll av renheten i våra system, säger Lars Björnkvist. Här är ytterligare ett förbättringsområde som vi arbetat mycket med under flera år. Exempelvis har vi numera organiserade renhetsinspektioner på ett helt annat sätt än tidigare.

– Självklart vill vi inget hellre än att producera el, men säkerheten kommer alltid främst. Därför tvekar vi inte att ta våra reaktorer ur drift för att kontrollera en eventuell avvikelse.

2011 var det sista året på Ringhals med så omfattande revisionsjobb inplanerade. 2012 kommer att bli ett betydligt lugnare år. Ringhals 1 har den längsta revisionen, sju veckor, övriga block fyra veckors avställningar.

Hur är det aktuella driftläget på Ringhals just nu, 2012-01-27?
Ringhals 1 körs med reducerad effekt och planerar att gå ner den 3 februari för åtgärder i reaktorns dränagesystem. Blocket beräknas vara åter på nätet efter två veckor.
Ringhals 2 fick klartecken för återstart från SSM den 27 januari och beräknas fasa in på elnätet den 2 februari.
Ringhals 3 producerar el vid full effekt.
Ringhals 4 producerar el vid full effekt.

Varför står Ringhals under SSM:s särskilda tillsyn?
I juli 2009 fattade SSM beslut om särskilda villkor för drift av Ringhals. Sedan dess har Ringhals tagit fram ett åtgärdsprogram som myndigheten följer upp halvårsvis. Syftet är att komma tillrätta med brister i säkerhetsarbetet och uppnå ett högre säkerhetsmedvetande i organisationen. Vid uppföljningen hösten 2011 konstaterade SSM att man ser goda effekter av arbetet men att fortsatt förbättringsarbete behövs, vilket Ringhals jobbar vidare med.

Vill du veta mer?
Här kan du ladda ner följande dokument:
Sammanfattning R2 brand containment 20110510 ur brandskyddsperspektiv (PDF 683 kB)  
Sammanfattning av MTO-rapport (PDF 10 kB) 
RASK-utredning Ringhals 2 brand i inneslutningen (PDF 440 kB)

Övrig dokumentation och handlingar som rör branden finns tillgängliga för den som så önskar att läsa på SSM:s hemsida och har även delgivits bland annat Länsstyrelsen.
 SSM:s hemsida

För ytterligare information kontakta Ringhals kommunikationschef Gösta Larsen, tel 0340-66 75 91

 

Sammandrag av händelseförloppet vid branden
Tisdag 10 maj
kl 11.20 Tryckupptagningen inför trycktestet inleds
kl 19.00 Tryckupptagningen avslutas vid 3 barö i inneslutningen
kl 23.32 Första indikeringen på oväntad tryck-/temperaturökning i inneslutningen
kl 23.40 Tryck och temperatur når sitt maxvärde, ca 10 graders temperaturhöjning, undersökning inleds av vad som inträffat

Onsdag 11 maj
kl 02.30 Luftprov tas ut, provtrasan missfärgas
kl 03.30 Något som ser ut som sotbeläggning i reaktorinneslutningen kan anas via övervakningskameror, kontrollrumspersonalen kontaktar vakthavande ingenjör, revisionsledning och driftledning
kl 07.45 Ringhals beslutar att starta en HAP, hantering av produktionsstörning
kl 08.30 Driftchefen på R2 informerar SSM
kl 10.00 Beslut tas om att påbörja trycknedtagning när säkerhetsvärdering är gjord

Torsdag 12 maj
kl 07.10 Trycknedtagning inleds efter att även provresultatet fastställts

Fredag 13 maj
kl 02.45 Personal från Ringhals interna räddningsstyrka och skyddsgrupp är de första att gå in i inneslutningen för att på plats konstatera vad som skett.