Nyhet | 2009-03-31 | 08:40

Bränslegruppen firar 30 år

Hur är det egentligen att jobba som bränslebytare på ett kärnkraftverk? Bränslegruppen på Ringhals firar i år 30-årsjubileum, och flera av bränslebytarna har varit med ända sedan starten.

För trettio år sedan räckte det med en trälåda med en rejäl skiftnyckel och några andra verktyg. Idag kommer bränslegruppen med sex, sju containrar med utrustning. Ett bränslebyte tar kortare tid idag, men eftersom processen har förfinats under åren hinner man ändå med många fler moment.

Björn Petersson, Eddy Majkvist, Sigurd ”Sigge” Larsson och Ronny Berntsson

Björn Petersson, Eddy Majkvist, Sigurd ”Sigge” Larsson och Ronny Berntsson har varit med från början och firar i april 30 år med Ringhals bränslegrupp. Var och en har specialområden som de ansvarar för, exempelvis bränslereparationer, service av utrustning, inspektion av bränsle och styrstavar eller förberedelser i testmiljö.

Förr och nu

– Första året för bränslegruppen, 1979, hade vi bara Ringhals 1 och Ringhals 2, sedan blev det mer när Ringhals 3 och Ringhals 4 också togs i drift, minns Eddy.

– På den tiden tog vi bara av locket och bytte bränslet, berättar Sigge. Det var inget omkringarbete, inga provningar och tester.

Då var det långa revisioner och bränslegruppen bestod av fyra skiftlag som jobbade tre-skift.
– Det blev mycket övertid. Det räckte nästan till hela semestern att bara ta ut övertiden, säger Eddy.

Med gällande arbetstidslagar räcker knappt dagens sex skiftlag till. Meningen är att alla ska få möjlighet att ta ut fyra veckors sammanhängande semester under sommarmånaderna.

– I år kan vi få till det, men det är ovanligt, konstaterar bränslegruppens chef Joakim Falk.

Bränslebassängen på Ringhals 3

Transportbehållaren har fyllts med använda bränsleelement och hissas upp ur den vattenfyllda bassängen för vidare transport till Clab i Oskarshamn, det centrala mellanlagret för använt kärnbränsle.

Bättre arbetsmiljö och rutiner

De stråldoser som bränslebytarna utsätts för under sina arbetspass har minskat kraftigt. En förklaring till den minskade dosen är att rutiner, arbetssätt och utrustning förbättrats.

På vintern sker normalt sett inga bränslebyten. Då har bränslegruppen fullt upp med att serva all utrustning, ta emot nytt bränsle och skicka iväg använt bränsle, laga bränsleelement och utveckla arbetsprocesserna.

– Det är unikt för oss på Ringhals att vi jobbar med både kokvattenreaktor och tryckvattenreaktorer, och även att vi gör våra egna reparationer av bränsle, berättar Joakim. På Forsmark och Oskarshamn utförs sådant av bränsleleverantörer.

Verktyg och användbara uppfinningar

Under årens lopp har bränslegruppen utvecklat en hel del verktyg för att underlätta jobbet och lösa tekniska problem. Vändvaggan och skohornet är två sådana verktyg.

Skohornet ser ut som en mjukt böjd plåtbit vinklad i 90 grader. Den används på de trånga ställena i härden, sätts i botten och styr in bränsleelementen till rätt plats. Enkelt och mycket användbart.
Med vändvaggan som mellanstation kan bultarna, som används för att hålla fast reaktortanklocket, lyftas och läggas ner utan att man skadar gängorna. Bultarna är bjässar på dryga metern som väger omkring 300 kilo vardera. Den första vändvaggan var av trä men den nuvarande modellen är av metall för att minimera brandrisken.

– Numera är det mer uppstyrt och vi får hjälp av verkstan på Ringhals eller av leverantörer att bygga utrustning och ta fram verktyg, säger Sigge.

En annan utveckling är möjligheten att jobba med kameror för att underlätta arbetet.
– I början stod vi med vattenkikare och försökte titta 20 meter ner i vattnet och skrek vad som hände till den som skötte utrustningen, minns Sigge.
– Nu används kameror till nästan alla undervattensarbeten, så samma person kan både utföra jobbet och titta, berättar Eddy.

Aldrig enformigt

De fyra herrarna som har hängt med i trettio år har alla trivts bra och inte har de tröttnat på jobbet heller.

– Det är alltid någon överraskning, säger Eddy.
– Och det är god stämning i gruppen, ett bra gäng att jobba med, konstaterar Sigge.

Fakta om Ringhals bränslebytesgrupp

Gruppen bildades 1979 och ansvarar för alla fyra bränslebytena på Ringhals, bränslereparationer av olika slag, mottagning av nytt bränsle, transport av utbränt bränsle till Clab (Centralt mellanlager för använt kärnbränsle) samt utför reparationer och underhåll av reaktor och interna delar.

Under sina 30 år har gruppen genomfört (cirka):

  • 120 bränslebyten
  • 50 000 bränsleförflyttningar
  • mottagning av 6600 färska bränslepatroner
  • transport av 5000 bränslepatroner till Clab
  • 210 bränslereparationer
  • 30 000 omflyttningar av enskilda bränslestavar

Läs mer

Så tar vi hand om det radioaktiva avfallet
Kärnkraft och säkerhet