Nyhet | 2013-04-16 | 15:44

Förslag om utsläppsrätter uppskjutet av EU

EU-parlamentet sköt på tisdagen (16 april) upp initiativet till att tillfälligt ta bort 900 miljoner utsläppsrätter ur handelssystemet EU ETS som ett första steg för att hantera det stora överskottet i marknaden och få upp priset på utsläpp av koldioxid. Vd Øystein Løseth förklarar att Vattenfall nu ser ett ökat behov av mer långsiktiga och permanenta åtgärder för att systemet ska återfå sin styrförmåga. EU-kommissionens förslag om att tillfälligt ta bort 900 miljoner utsläppsrätter från den planerade auktioneringen 2013-2015 röstades med knapp majoritet ner av EU-parlamentet under tisdagen. Förslaget skickas nu tillbaka till det utskott som tagit initiativ i frågan och det är oklart om det alls kommer att kunna bli verklighet. – Utfallet kan innebära att priserna på utsläppsrätter förblir låga under en lång tid framöver och att medlemsstaterna väljer att ställa om sina energisystem utifrån nationella lösningar i stället. Handelssystemet har tyvärr blivit marginaliserat och vi är bekymrade över att det har förlorat sin styrförmåga. EU behöver kalibrera om verktyget med hänsyn till de nya förutsättningarna, säger Øystein Løseth. Priset på utsläppsrätter sjönk omedelbart till tre euro efter parlamentets omröstning. EU ETS är det bästa styrmedlet för att uppnå klimatmålen Erik Filipsson, Strategic Policy Advisor, förklarar varför Vattenfall anser att det nu är än viktigare att det vidtas mer långsiktiga åtgärder för att stärka handelssystemet. – Vattenfalls bestämda uppfattning är att handelssystemet är det bästa styrmedlet för att hantera klimatfrågan. Vi behöver en adekvat prissignal för att kunna motivera investeringar på våra marknader som bidrar till att uppfylla EU:s långsiktiga klimat-mål. Att tillfälligt ta bort utsläppsrätter i systemet hade kunnat stärka marknaden åtminstone på kort sikt, även om det hade varit nödvändigt att följa upp detta med mer permanenta åtgärder. Eftersom förslaget om backloading inte fick tillräckligt stöd i EU-parlamentet idag blir det nu därför ännu viktigare att Kommissionen snarast återkommer med ett konkret förslag till en strukturell reformering av EU ETS. Denna reform bör inbegripa exempelvis en permanent reducering av antalet utsläppsrätter, ett nytt klimatmål för 2030 och en lutning på utsläppstaket som är förenligt med EU:s klimatambitioner för 2050. Motståndet mot det så kallade backloading-förslaget kom enligt Erik Filipsson framförallt från den energiintensiva industrin som menar att det enbart är positivt med ett lågt pris på utsläppsrätter så länge EU:s klimatmål nås till 2020. – Även om 2020-målet verkar vara inom räckhåll så är det viktigt att EU ETS också tidigt ger en signal om de mer genomgripande förändringar som måste komma till stånd fram till 2050. För att det ska vara möjligt ställa om energisystemet till en rimlig kostnad är det viktigt att man skapar rätt förutsättningar för investeringar redan innan 2020. Det vore olyckligt att inte använda EU ETS potential i den om-ställning som Europas energimarknader nu står inför, säger Erik Filipsson. De flesta i marknaden räknade tidigare, innan den kraftiga nedgången, med ett pris på cirka 20-25 euro per ton CO2 år 2020. Nu befarar bedömare att priset kan sjunka till 1-2 euro per ton CO2 om inget görs för att hantera överskottet av utsläppsrätter i systemet. – Det är bra att systemet reagerar på lågkonjunkturer men överskottet i marknaden är ändå problematiskt eftersom det resulterar i så låga priser att systemet inte blir meningsfullt ur investeringssynpunkt, säger Erik Filipsson. Fakta systemet för utsläppsrätter (Emissions Trading System) EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS) har funnits sedan 2005 och omfattar idag cirka hälften av EU:s utsläpp av koldioxid. Totalt 31 länder ingår i systemet och en länkning till Australiens ETS planeras för närvarande. EU:s handelssystem bygger på att en viss mängd utsläppsrätter fördelas till företagen i systemet alternativt auktioneras ut till marknaden. I den innevarande handelsperioden (2013-2020) kommer mer än hälften av samtliga utsläppsrätter fördelas genom auktionering istället för gratis tilldelning. Det totala ”utsläppstaket” minskar successivt varje år i syfte att på sikt få ner CO2-utsläppen i linje med EUs långsiktiga klimatmål. Till 2020 ska antalet vara 21 procent lägre jämfört med nivån under 2005. Under 2013 kommer det att utfärdas drygt 2 miljarder utsläppsrätter i EU:s handelssystem. Källor: EU-kommissionen och Energimyndigheten