Nyhet | 2010-01-15 | 13:36

Frågor och svar om CCS-teknik

Hur fungerar CCS-tekniken? Är det säkert att lagra koldioxid i marken? Vilka förhoppningar har EU på CCS-tekniken som bidrag till ett bättre klimat? Här får du svar på olika frågor om koldioxidlagring med hjälp av CCS-teknik, Carbon Capture Storage. [caption id="attachment_3529" align="alignnone" width="324" caption="Försöksanläggningen i Schwarze Pumpe"]Försöksanläggningen i Swarzhe pumpe[/caption] Hur fungerar CCS-tekniken? Idén med CCS-tekniken är att avskilja koldioxid som uppstår vid - framför allt - förbränning av kol, göra om koldioxiden till flytande form och därefter leda den till lager djupt ned i berggrunden där koldioxiden kan förvaras permanent under säkra omständigheter. Var är lagringen tänkt att ske? Det finns stora områden som är lämpliga för koldioxidförvaring men de är ojämnt fördelade i världen. I Sverige är det bara i Skåne som de geologiska förutsättningarna är gynnsamma. Ett lämpligt förvar består av en porös berggrund, till exempel sandsten som det är gott om i Skåne, där koldioxiden kan förvaras. Ovanpå sandstenen bör det vara ett lager, exempelvis av lera eller solid sten, som fungerar som ett lock och hindrar koldioxiden från att komma upp. Samma geologiska förutsättningar har möjliggjort att olja och naturgas har lagrats naturligt under mark i miljontals år. Efter hundratals, eller upp till tusen år kommer koldioxiden reagera med andra mineraler och forma kalksten, vilken är en solid bergart. Är det säkert att förvara stora mängder koldioxid i marken? Koldioxid finns naturligt i marken på många ställen i världen, till exempel i områden med vulkanisk aktivitet. Världen har mycket stor erfarenhet från olje- och gasfyndigheter och vi vet att olja och naturgas håller sig på sin plats i underjorden. Koldioxid är en luftart som omger oss i vår dagliga miljö och den kan dessutom, till skillnad från naturgasen, inte brinna och är därför lämpad för lagring. Hur väl ett område lämpar sig för koldioxidförvaring föregås av noggranna undersökningar, bland annat med hjälp av seismisk kartläggning och provborrningar. Inom EU-programmet FP7 pågår flera forskningsprojekt om säkerhetsaspekten kring lagring av koldioxid. En lång rad tekniska krav och direktiv har tagits fram som ska garantera säkerheten på anläggningen och ett säkert koldioxidförvar. Det är svårt att med säkerhet garantera att koldioxiden blir kvar i förvaret i evig tid. Men en lagringsplats som är upprättad med god kvalitet ska kunna garantera ett säkert koldioxidförvar under tusentals eller kanske flera miljoner år. I ett pilotprojekt i Japan, för lagring av koldioxid, har man sett att en jordbävning egentligen inte ger någon effekt alls på ett stort koldioxidlager och att koldioxiden förblir kvar i marken. Trots det avråds det från placering av koldioxidlager i jordbävningszoner. Men genom historien har det hänt olyckor med stora utsläpp av koldioxid från naturen. De mest välkända är Lake Monoun och Lake Nyos i Kamerun där till och med människor och djur omkom. Talar inte det för att det finns risker med CCS-lagring? Bägge olyckorna vid Lake Monoun och Lake Nyos var resultat av exceptionella omständigheter. Koncentrationer av koldioxid tilläts växa till sig i extremt djupa sjöar i tropiskt klimat med liten årstidsväxling. Den här typen av sjöar är väldigt ovanliga och har ingenting gemensamt med de platser som väljs vid industriell lagring av koldioxid. Dessa olyckor kan därför inte anses jämförbara med lagring med CCS och är ingen indikator på att denna risk finns vid industriell lagring. En lagringsplats väljs noggrant ut efter de geologiska förutsättningarna som ska säkerställa att inte koldioxiden läcker ut. Platsvalet föregås av årslånga undersökningar av platsens lagringskapacitet och säkerhetsförutsättningar. Koldioxid lagras redan i dag i Kanada, Algeriet och under sjöbotten i Nordsjön. Den samlade erfarenheten från dessa lagringsplatser indikerar att koldioxiden förblir i säkert förvar. Vilka är de vanligaste frågorna Vattenfall möter kring lagring av koldioxid? De flesta frågorna till Vattenfall handlar om säkerhetsaspekten kring koldioxidlagring och hur huspriserna skulle påverkas i områden som ligger nära ett framtida koldioxidlager. Frågan om huspriserna är svår att ge något exakt svar på, men man känner till att prisbilden inte skiljer sig åt i områden som ligger nära naturgaslager eller naturliga lager av koldioxid. Vad gäller säkerheten kan man generellt säga att ju mer kunskap människor har inom området koldioxidlagring desto större tilltro till att tekniken är säker. Vad finns det för utmaningar relaterade till lagring av koldioxid i bebyggt område? Den kanske största utmaningen för att etablera CCS i stor skala är att skapa lokal acceptans för teknologin genom att öka kunskapen. De flesta människor känner inte till vad CCS är. Många uppfattar också att lagring av koldioxid skulle vara farlig eftersom de tror att gasen kan explodera och börja brinna. Men det är inte möjligt eftersom koldioxid inte kan brinna. Det kan också finnas oro för läckage av koldioxid vid kraftverk och under transport av koldioxiden. Om det skulle uppstå ett mindre läckage av koldioxid i ett transportrör kan det snabbt upptäckas och repareras eftersom temperaturen då faller hastigt vid läckan. Skulle ett större läckage uppstå vid kraftverket eller under transportkan det avhjälpas genom att sektionen stängs av automatiskt vid ett plötsligt tryckfall.   [caption id="attachment_3526" align="alignleft" width="200" caption="Vattenfalls anläggning i Jänschwalde"]Vattenfalls anläggning i Jänschwalde[/caption] Vilka förhoppningar finns det på lagring med CCS-teknik som en metod att förbättra klimatet? Inom EU är förhoppningarna stora på att CCS-tekniken kan reducera utsläppen av koldioxid kraftigt. År 2015 är planen att EU ska ha mellan 10-12 demonstrations-anläggningar i drift. International Energy Agency, IEA, förutser att CCS-tekniken ska kunna leverera en 20-procentig koldioxidreduktion för hela världen år 2050. Enligt Niels-Peter Christensen, chefgeolog på Vattenfall, är farhågorna inom branschen snarare att utbyggnaden med CCS kanske kommer att gå för långsamt. En fördel med CCS-tekniken, anser han, är att den är en relativt sett billig metod att minska koldioxidutsläppen, och om vi inte använder CCS-tekniken beräknas det att kosta cirka 70 procent mer att reducera koldioxiden. Att etablera internationella och nationella regleringar och incitament är väldigt viktigt för att snabba på utvecklingen av CCS-tekniken. Det första landet som infört regleringar på utsläpp av koldioxid var Australien. EU följde efter med European Union 2009 CCS Directive som också innehåller reglerande ramverk för säker geologisk lagring av koldioxid. Just nu pågår arbetet med att ta fram regleringar även i USA, Kanada, Norge och Japan. Många andra länder utvecklar också inhemska regleringar för lagring med hjälp av CCS.   [caption id="attachment_3527" align="alignright" width="250" caption="Nordjyllandsverket"]nordjyllandsverket[/caption] Vad gör Vattenfall inom CCS-tekniken? Sedan år 2008 har Vattenfall en pilotanläggning för CCS vid det tyska brunkolsverket Schwarze Pumpe, söder om Berlin. Anläggningen i Schwarze Pumpe är designad för att avskilja 95 procent av koldioxiden. Kraftverket Jänschwalde nära Berlin är utvalt att fungera som en stor-skalig demonstrationsanläggning för CCS. Detta projekt förväntas att bli en av EU:s 10-12 demonstrationsanläggningar som ska vara i drift år 2015. Vattenfalls mål är att kunna ha CCS-kraftverk i kommersiell drift efter 2020. Kraftverket Nordjyllandsverket i Danmark ses av Vattenfall som ett möjligt kraftverk att tas i kommersiellt bruk i ett tidigt stadium. Sedan förvärvet av företaget NUON i juli 2009 har Vattenfall även CCS-aktiviteter i Nederländerna. Hur ska Vattenfall nå målet om klimatneutralitet till år 2050? I korthet är Vattenfalls strategi för att nå en klimatneutral produktion att kraftigt öka andelen förnybar energi som våg- och vindkraft, effektivisera befintlig kärnkraft och vattenkraft, samt minska andelen kol och utsläpp av koldioxid med hjälp av biobränsle och teknik för att avskilja och lagra koldioxid, CCS. [youtube]http://www.youtube.com/watch?v=cMH7W2TbP0w[/youtube]
Fakta Vattenfall har satt som mål att bolagets elproduktion är klimatneutral år 2050. Att successivt minska andelen kol i produktionen och öka andelen biobränsle, som släpper ut mindre koldioxid än kol, är en av flera åtgärder för att nå målet. Ytterligare en är att avskilja koldioxiden vid förbränning av kol och biobränsle och sedan lagra den permanent i håligheter i jordskorpan. Tekniken kallas Carbon Capture Storage, CCS. Vattenfall investerar också stort i förnybar produktion som vindkraft.