Nyhet | 2012-01-31 | 13:10

Från vattendroppe till glödlampa: Distributionen

Det finns runt 170 nätbolag i Sverige i dag. De står tillsammans för en infrastruktur som inte kan utsättas för konkurrens. Det beror helt enkelt på att el är nödvändigt för att samhället ska fungera. Så hur fungerar distributionen i det som kan kallas för ett naturligt monopol? Vattenfall Eldistribution, Fortum och Eon är de tre största nätbolagen i landet, följt av Göteborg Energi, Lund Energi och MälarEnergi. Och för att få bygga elledningar krävs det att man får koncession – licens – av statens Energimarknadsinspektion. – Koncessionerna delas in efter lokalnät och regionnät. Mindre kunder betalar två kostnader, en som baseras på säkringsstorleken, den energi som måste finnas tillgänglig i näten, och en del som styrs av antalet kilowattimmar av överförd energi. Energimarknadsinspektionen övervakar nätbolagens verksamhet för att se till att priserna blir skäliga, förklarar Mikael Björnér, kommunikationschef på Vattenfall Eldistribution. [caption id="attachment_15535" align="alignright" width="264" caption="Mikael Björnér, kommunikationschef på Vattenfall Eldistribution."]Mikael Björnér, kommunikationschef på Vattenfall Eldistribution.[/caption] Tillgänglighet hela tiden När el producerats kan den inte lagras i samma utsträckning som annan produktion, som fysiska föremål. Men samtidigt måste el finnas tillgänglig hela tiden. Så det är när produktionen är klar som det svenska stamnätet kommer in i bilden. Det drivs av statliga Svenska Kraftnät och binder ihop vattenkraftverken i norra Sverige med kärnkraftverken i södra. I stamnätet transporteras – eller distribueras – elen genom hela landet eller till och från utlandet. I nästa led finns regionnäten, som ägs av företag som Vattenfall Eldistribution och som leder ut elen till landets större regioner. Stora elkunder, som till exempel olika industrier, kan vara direkt anknutna till regionnäten. Sist i ledet kommer mer finmaskiga nät – lokalnäten. De förser hushållskunder, mindre industrier, skolor och annan offentlig verksamhet med ström. Regionnäten och lokalnäten ägs och drivs av företag som Vattenfall Eldistribution. – Det behövs ett väl fungerande elnät som knyter samma produktion och förbrukning. Här finns naturligtvis en del utmaningar. Vattenfall Eldistribution, och hela nätsbranschen, måste leva upp till kundernas och samhällets krav och förväntningar på oss, säger Mikael Björnér. Ökade krav på fler och bättre leveranser Mikael Björnér förklarar att Vattenfall Eldistribution fortsätter att investera för att förbättra leveranskvaliteten och därmed få färre och kortare avbrott. Just nu bygger företaget även om sitt nät för att kunna möta svenska industriers ökade krav på fler och bättre leveranser. – Våra löften till kunderna visar att våra ambitioner går längre än vad lagen kräver. Vi ersätter våra kunder redan efter sex timmars strömavbrott i dag. Dessutom arbetar vi för att kunna ansluta ny elproduktion, som vindkraft. Björnér jämför elnätet med ett vägnät, där man bygger om för att kunna gå från enkelriktad trafik till dubbelriktad. För att öka användandet av energi från till exempel vindkraft så måste användarna få bättre information om sin förbrukning och om utbudet av tillfällig vindkraft – kanske i pris per timme. – I framtiden kommer fler kunder att få sina anläggningar avlästa varje timme och de får då möjlighet att bättre styra sin elkostnad. Vi arbetar redan nu för att införa sådana system, säger Mikael Björnér. Läs också: Från vattendroppe till glödlampa: Produktionen Från vattendroppe till glödlampa: Försäljningen