Nyhet | 2010-05-20 | 12:00

Jubileum i Porjus

Idag 20 maj är det 100 år sedan riksdagen tog beslut om att bygga ett kraftverk i Porjus. Det skulle, med sina fyra aggregat, få en effekt på 38 MW. Därmed inleddes också den utbyggnad av Lule älv som i dag resulterat i 15 kraftverk totalt producerande cirka 17 TWh eller cirka 10 procent av den elkraft som produceras i Sverige.

Porjus

Byggandet av Porjus kraftverk kom att bli dåtidens högteknologiska projekt. Syftet med kraftverket var initialt att elektrifiera den snabbt växande malmbanan i Sveriges nordligaste del. Utmaningarna som byggarna stod inför var monumentala. Under mycket svåra klimatförhållanden skulle man:

A) Bygga en av världens första stora vattenkraftstationer med en underjordisk maskinhall.
B) Bygga upp ett helt nytt samhälle mitt ute i ödemarken
C) Samtidigt snabbt lösa transportsträckan de drygt fem väglösa milen till närmaste samhälle (Gällivare).

När bygget kom igång fanns alltså ingen väg till byggplatsen. Väg och järnväg skulle byggas samtidigt. Allt material som behövdes i det inledande skedet fick bäras de 54 kilometrarna från Gällivare. Männen bar normalt bördor på 40-50 kilo men lass på 70 kilo och mer var inte ovanliga. Kanske var det inte så konstigt att man lastade på så mycket - betalningen var 50 öre per kilo vilket motsvarade en genomsnittlig timpenning på den tiden.

Bygget av maskinhallen 60 meter under marknivå uppmärksammades internationellt och ingen kunde nog på allvar förstå vilka problem som arbetarna stod inför. Eftersom arbetet inte tog hänsyn till årstiderna fick man till exempel gjuta betongen i maskinhallen trots att det kunde vara neråt 40 minusgrader. Det löste man genom att bygga stora tält över själva gjutplatsen. Tälten värmdes upp med jättelika ångpannor för att hålla temperaturen över nollsträcket - människor fick frysa men inte betongen.

Man konstruerade en 1250 meter lång damm (lika lång som Strandvägen i Stockholm) tvärs över Lule älv. Även här blev arbetsförhållandena vidriga eftersom arbetet måste göras när det var som minst vatten i älven - på vintern… I och med att dammen byggdes skapade man ett långsmalt magasin av sjön Porjusselet och fallhöjden blev mellan 49 och 55 meter. Någon större tilltro till dammbygggarnas skicklighet fanns inte hos lokalbefolkning och skeptiker; när vårfloden väl kom skulle dammen rasa, menade man. Men det gjorde den inte.

Den 8 februari 1925, ett halvår försenat, invigdes Porjus kraftverk av dåvarande civilministern von Sydow. När den stora stunden var inne och vattnet skulle släppas på visade det sig att intagsluckorna hade frusit fast och inget vatten kunde släppas in. Under tiden man tinade upp maskineriet tog de 125 speciellt inbjudna gästerna en promenad på dammen och ner i maskinhallen. När vattnet sedan kommit in i inloppet startades maskinerna på en telefonsignal från konung Gustav V på slottet i Stockholm.

Porjus kraftverk ersattes 1971 av ett nytt kraftverk som ligger i anslutning till damm. Det gamla kraftverkets turbiner, under åren 1920 till 1960 utökades antalet till nio aggregat, fungerar än i dag men används inte i produktionen utan som testanläggningar för ny utrustning.Den nya kraftverket har en sammalagd effekt på 530 MW, mer än tio gånger så mycket som Porjus gamla.

Porjus kraftverk