Nyhet | 2010-09-01 | 09:22

Lasse Swärd summerar sina testkörningar av Volvo V70 PHEV

Eldrift är framtiden! Det är den dominerande känslan efter att ha kört Volvos och Vattenfalls laddhybrid i vardagstrafik en vecka. De största och mest uppenbara fördelarna är att bilen inte ger några lokala utsläpp och att den inte bullrar som en vanlig bil med förbränningsmotor. Lägg till att elmotorn har 3-4 gånger högre verkningsgrad än en bensinmotor så blir kalkylen än mer lockande. Så mycket högre verkningsgrad innebär att det går åt väsentligt mindre energi för att utföra samma arbete. Hybrid-Volvon ”drar” 2,83 kWh per mil i snitt i elläge. Volvo V70 Drive, med miljöklassad snåldiesel, ”drar” motsvarande 4,4 kWh per mil (0,45 liter/mil). Väljer du samma bil med miljöklassad etanol, 2,5 FT med automat förbrukar den motsvarande 8,6 kWh! (13,6 l/100 km). [caption id="attachment_7472" align="alignnone" width="450" caption=""Eldrift är framtiden", säger Lasse Swärd efter att ha provkört Volvos och Vattenfalls elhybridbil."][/caption] Det är ont om grön el och det är ont om råvaror för att göra biodrivmedel. Därför måste vi välja så energismarta lösningar som möjligt.  Men ännu återstår många hinder att lösa innan elbilar slår igenom på marknaden. Priset på batterierna måste ytterligare pressas och energitätheten öka. Vi måste också se på elbilar på ett annat sätt, inse att vi inte kan ställa riktigt samma komfort- och räckviddskrav som på en vanlig bil. Laddbara hybrider fungerar som en spännande brygga mellan dagens bilar med förbränningsmotorer och morgondagens rena elbilar. När kraften sinar i batteriet tar en energieffektiv dieselmotor över driften. Det gör att vi får samma räckvidd som en vanlig bil. Väljer man att utrusta hybriden med en liten och extra bränslesnål diesel får man mycket låga utsläpp av växthusgasen koldioxid. På sikt kan man tanka bilen med biodiesel gjord av förnybara råvaror – som skogsrester – och då blir miljöbelastningen ännu lägre. Om man ska tro vad biltillverkarna säger är så gott som alla inställa på elektrifiering  - på sikt. Vad som skiljer är tidsperspektiven. En del tror på ganska snabbt genombrott, som franska Renault medan andra, som tyska Volkswagen, tror på en betydligt långsammare utbredning. Vem som får rätt går inte att säga. Utvecklingen beror inte bara på tekniska framsteg, utan också på vilka politiska styrmedel länderna satsar på. Alliansen har nyligen föreslagit 40 000 kronor i superpremie till bilar med utsläpp under 50 gram koldioxid per kilometer från år 2012. Till denna grupp kommer endast elbilar och laddhybrider att kvala in, kanske också en del bilar drivna med biogas. [caption id="attachment_7478" align="alignright" width="300" caption="Hybrid-Volvon ”drar” 2,83 kWh per mil i snitt i elläge."][/caption] Ska jag sammanfatta mina intryck blir det att tyst och bullerfri eldrift ger en försmak av morgondagen. Personligen har jag mångårig erfarenhet av hybridbilen Toyota Prius. Den går inte att ladda i nätet, som denna Volvo jag provat. Men en sådan version är under utveckling och väntas komma ut på marknaden inom något år. Blickar vi framåt till 2012-2013 kommer det att finnas ett antal laddhybrider och rena elbilar på marknaden att välja bland. Till höga priser i början, men förhoppningsvis pressade till mer överkomliga nivåer om ytterligare några år. Lasse Swärd Dagens Nyheter