Nyhet | 2008-07-04 | 10:53

OSART-rapporten om Forsmark offentlig

Idag har Miljödepartementet och Strålsäkerhetsmyndigheten offentliggjort rapporten från den så kallade OSART-inspektionen vid kärnkraftverket i Forsmark som FN:s atomenergiorgan IAEA utförde i februari i år. Innehållet i rapporten är identiskt med den information som lämnades vid presskonferensen som hölls i Forsmark efter inspektionen den 28 februari. Nedan finns en översättning av kapitlet ”Introduktion och viktigaste slutsatserna” från rapporten.

Introduktion

På begäran av den svenska regeringen besökte ett IAEA Operational Safety Review Team (OSART) bestående av internationella experter Forsmarks kärnkraftverk och granskade block 1 från 12 februari till 28 februari 2008. Forsmarks kärnkraftverk block ett är en del av kärnkraftverket som har totalt tre block och en installerad effekt på 3254 MWe. Kärnkraftverket är en del av Vattenfallkoncernen och ligger på ostkusten av Sverige ungefär 140 km norr om Stockholm.

Vattenfall är majoritetsägare med 66% av aktierna vilket gör att Forsmarks Kraftgrupp AB är ett dotterföretag till Vattenfall AB. De övriga ägarna är Mellansvensk Kraftgrupp med 25,5% av aktierna och E.on Kärnkraft AB med 8,5%.

Målsättningen med besöket var att granska verksamheten inom följande områden; ledning, organisation och administration; Utbildning och kvalificeringar; drift; underhåll; tekniskt stöd; drifterfarenhetsåterföring inklusive en utvärdering av händelserna den 25 juli 2006; strålskydd; kemi; haveriberedskap. Förutom granskningen skedde ett utbyte av tekniska erfarenheter och kunskaper mellan experterna och deras motsvarigheter på anläggningen om hur man bäst går vidare för att nå det gemensamma målet med hög driftsäkerhet.

Forsmarks OSART var den 145:e sedan inspektionerna startade 1982. Teamet för granskningen av Forsmark 1 bestod av experter från Kanada, Tjeckien, Finland, Frankrike, Tyskland, Japan; Ryssland; Slovakien, Schweiz, Storbritannien och USA , tillsammans med IAEA-medarbetare och två observatörer från Sverige och en från Slovakien. Teamets samlade erfarenhet var ungefär 390 år inkluderande observatörerna.

Innan besöket på Forsmark 1, gick teamet igenom den information som IAEA och Forsmark sammanställt så att de hade kunskap om anläggningens viktigaste egenskaper och resultat, organisation och ansvar, viktigaste program och instruktioner. Under besöket granskade teamet många av anläggningens program och instruktioner på djupet, gick igenom indikatorer och anläggningen resultat, observerade hur arbeten genomfördes och hade ingående diskussioner med anläggningens personal.

Under hela granskningen var informationsutbytet mellan OSART:s experter och personalen mycket öppet, professionellt och konstruktivt. Utbytet koncentrerades på att bedöma effektiviteten i säkerhetsarbetet i stället för att bara gå igenom hur arbetet genomfördes. OSART-teamets slutsatser baseras på anläggningens resultat jämfört med IAEA:s säkerhetsstandarder och god internationell praxis.

Huvudslutsatser

OSART-teamet har dragit slutsatsen att ledning och medarbetare vid Forsmarks kärnkraftverk på ett övertygande sätt har åtagit sig att förbättra driftsäkerheten och tillgängligheten vid anläggningen. Det har tydligt visats av det faktum att sedan OSART:s förberedande möte och seminarium som hölls i juni 2007 har anläggningen introducerat eller utökat flera åtgärdsprogram för att förbättra driftsäkerheten. I den processen har man vid anläggningen använt OSART:s metod för egenutvärdering och IAEA Safety Standards för att bedöma sättet att arbeta vid anläggningens och för att identifiera brister och användbara förbättringar.

Teamet har funnit att Forsmarks ledning och medarbetare är målmedvetna och kunniga och har en mycket professionell attityd. Anläggningen har stor nytta av de utmärkta arbetsförhållandena och en öppen och intresserad attityd hos medarbetarna. Ledningen har nyligen genomfört flera bra program och tagit initiativ för att ytterligare stärka driftsäkerheten inklusive ett nytt erfarenhetsåterföringssystem och nya indikatorer som hjälp i förbättringsprocessen.

Bra exempel

Teamet fann flera områden med Good Performance inklusive följande:

  • Mycket bra strukturerad beskrivning av styrsystemet (LOK) som stödjer kommunikationen av ledningens förväntningar och åtaganden.
  • Att använda simulatorn för media och andra nyckelgrupper för att beskriva komplexa händelseförlopp och visa det rutinbaserade arbetssättet i kontrollrummet efter en störning.
  • Databaserad övervakning av säkerhetsfunktioner och driftstatusverifieringar
  • Effektiv användning av brandceller för att förhindra spridning av brand och rökutveckling.
  • TIGER, ett arbetssätt som säkerställer att konstruktionen av interfacet människa-maskin beaktas i moderniseringsprojekten.
  • MATSTAB (en fullt 3-dimensionell neutronmodell i kombination med en termohydraulisk modell) som ger information till härddesign för stabilitetsbedömningar och stabilitetsoptimeringar.
  • Strukturerad samverkan med ursprungsleverantören Westinghouse Electric Sweden (dåvarande Asea Atom), kring analyser av drifterfarenheter för att förbättra driftsäkerheten.
  • Inom kemiområdet har anläggningen optimerat syreinnehållet i dränaget från förvärmarna genom att ändra ventilationen från förvärmarna till kondensorn och installera ett by pass flöde genom några förvärmare. Dessutom har anläggningen optimerat sulfatinnehållet i processvattnet efter effekthöjningen.

Förbättringar

Ett antal förslag till förbättringar av driftsäkerheten har tagits fram av teamet. De väsentligaste av rekommendationerna inkluderar följande:

  • Anläggningen skall se över driftpersonalens ansvar, både med avseende på det enskilda blocket men också för hela anläggningen, för att kontrollera att händelser och haverier kan hanteras på ett effektivt sätt både för normala och ytterst onormala händelser (inom basdesign och utanför basdesign). I tillägg till detta bör det alltid finnas en vakthavande ingenjör på anläggningen som har befogenhet att utlösa haverilarm och larma externa myndigheter.
  • Anläggningen bör införa oberoende granskningar av säkerheten på en hög nivå (utanför företaget) med uppgift att se till att säkerheten bibehålls oberoende av Forsmarks organisation
  • Anläggningen bör genomföra en analys av minimiskiftbemanningen för att kunna hantera flera onormala händelser samtidigt som till exempel brand och olycka. Baserat på analysen skall minimibemanningen fastställas.
  • Anläggningen bör noggrant tillämpa styrnings och granskningsreglerna för driftdokumentation, haveriinstruktioner och driftstödsdokumentation.
  • Anläggningen bör etablera och genomföra en god styrning av brandbelastningen speciellt i områden som innehåller säkerhetsutrustningar.
  • Anläggningen bör tydligt kommunicera vad som gäller för händelserapportering till medarbetare och entreprenörer för att säkerställa att rapporteringen sker på rätt nivå.
  • Inom området drifterfarenheter bör anläggningen ta fram och införa ett system för regelbunden utbildning och återträning av den personal som sysslar med ”root cause”-analyser och erfarenhetsåterföring. Systemet bör innehålla tydligt definierade kriterier för rapportering av händelser som är på en lägre nivå än vad som krävs för den myndighetsstyrda rapporteringen. Anläggningen bör också ta fram ett system för att gå igenom all drifterfarenhetsinformation.
  • Anläggningen bör förbättra både organisation och arbetsmetoder för att minimera risken att personalen utsätt för strålning eller spridning av radioaktivitet.
  • Inom kemiområdet bör anläggningen införa tydliga ledningsförväntningar för kemiverksamheten och se till att de finns tillräckliga kemispecifikationer och att dessa tillämpas.
  • Anläggningen bör tillämpa en intern haverilarmnivå ”Larm” för den egna personalens agerande i händelse av en mindre allvarlig händelse på något block.

Beträffande händelsen den 25 juli 2006:

  • Vid tidpunkten för händelsen saknades ett integrerat erfarenhetsåterförings- och åtgärdsprogram vid Forsmark. Detta var kopplat till en svag analysmetodik. Tekniska frågor analyserades i djupet av kunniga och erfarna experter medan underliggande organisatoriska brister tog lång tid att upptäcka och dessa efterfrågades till sist av myndigheterna
  • Händelsen kommunicerades till internationella organisationer på ett öppet och snabbt sätt.
  • Alla korrigerande åtgärder som identifierades vid analyserna eller av myndigheterna har tagits om hand på ett tillfredställande sätt.

Forsmark 1:s ledning har uttryckt beslutsamhet att ta hand om alla förbättringsområden och har också förklarat sig villiga till att ta emot ett uppföljningsbesök av IAEA om ca 18 månader.

Rekommendation (Recommendation)

En rekommendation är ett råd om hur förbättringar av driftsäkerheten kan göras i det åtgärdsprogram som har granskats. Det baserar sig på IAEAs Safety Standards eller välprövad god internationell praxis och riktar sig mot grundorsaken mer än mot symtomen till den observerade avvikelsen. Den beskriver ofta ett beprövat sätt att sträva mot excellens som sträcker sig bortom minikraven.

Rekommendationer skall vara specifika, realistiska och utformade så att de resulterar i tydliga förbättringar. Frånvaron av rekommendationer kan tolkas så att verksamheten bedrivs på ett sätt som uppfyller beprövad internationell praxis.

Förslag (Suggestion)

Ett förslag är antingen ett tillägg i samband med en rekommendation eller ett fristående förslag som en följd av en relevant synpunkt. Den kan indirekt bidra till förbättringar av säkerheten men är primärt ämnad att göra ett bra arbetssätt effektivare, att visa på en användbar utökning av ett program och att visa på bättre alternativ till det arbete som pågår.

Generellt är ett förslag till för att stimulera ledningen och medarbetare att fortsätta att söka olika möjligheter att förbättra verksamheten.

Notera: Om en synpunkt inte är tillräckligt väl underbyggd för att bli ett förslag men experterna eller teamet känner att det är motiverat att nämnas, kan den hanteras i texten som en uppmaning. (Teamet uppmanar anläggningen att osv).

Bra exempel (Good Practice)

En Good Practice är ett enastående och beprövat resultat, program, aktivitet eller använd utrustning som bidrar direkt eller indirekt till säker drift och uthålligt bra resultat. En Good Practice är entydigt överlägset det som tidigare har noterats och det räcker inte att uppfylla nuvarande krav eller förväntningar. Den skall vara tillräckligt överlägsen och ha en bred tillämpning för att den skall spridas till andra kärnkraftverk och vara värd att beaktas i deras strävan till excellens. En Good Practice har följande karaktär:

  • ny
  • har beprövad förbättringspotential
  • kan upprepas (kan användas av andra kärnkraftverk)
  • motverkar inte andra initiativ

Egenskaperna för en Good Practice (till exempel väl implementerad, kostnadseffektiv, kreativ eller har bra resultat) skall tydligt anges i beskrivningen av en Good Practice.

Läs rapporten på Strålsäkerhetsmyndighetens hemsida (nytt fönster)