Nyhet | 2010-04-15 | 10:30

Pål ger mått på hållbarheten

Håller stålet? Pål Efsing, specialist och forskare, vet. I vår blir han den förste professor på KTH i Stockholm som Ringhals någonsin levererat.
– Oerhört spännande, en jättemöjlighet att utveckla det här området, säger han.

pal efsing

Det började redan under utbildningen till bergsingenjör på Kungliga Tekniska Högskolan, KTH i Stockholm. Pål Efsing valde att fördjupa sig i hur olika material beter sig i radioaktiv miljö. Vilket gav honom jobb på ASEA-Atom i Västerås. Vilket han aldrig hann börja innan högskolan kallade honom tillbaka.

– De ville ha en doktorand inom området kärnbränsle, det handlade om att studera bränsleskador, berättar han.

Dispens från tankeförbud
Dock fanns en hake. Det krävdes dispens från den så kallade ”tankeförbudslagen”. Efter kärnkraftsomröstningen 1980 rådde i stort sett forskningsförbud i Sverige inom kärnkraftsområdet under 25 års tid.

– Man fick gå till riksdag och regering, och det blev grönt ljus till slut.

Någonstans i sin ägo har Pål Efsing ett papper på detta från dåvarande talmannen Birgitta Dahl, en av den tidens mest kända kärnkraftsmotståndare.

Karriär ledde ut i världen
Doktorsavhandlingen i materialmekanik blev starten på en karriär som fört honom vida omkring i världen. Till universitet och branschfolk; allt från producenter till materialleverantörer. Hans första uppgift som doktorand blev att analysera de skador på kapslingsrör som många kärnkraftverk drabbats av. Hans studier visade att inkapslingen helt enkelt inte klarade av belastningen från så mycket bränsle i varje stav.

– Med fler stavar men mindre bränsle i varje minskade skadorna dramatiskt. Man var ju redan inne på den linjen så jag vill långt ifrån ta åt mig äran, men kanske skyndade forskningen på utvecklingen, säger han.

Barsebäck, Ringhals och USA
I mitten av 90-talet värvades Pål Efsing till Barsebäck för att snart mötas av beskedet att båda reaktorerna skulle avvecklas. Men arbetet med skadeanalys och tekniskt stöd var intressant och Pål blev istället ringhalsare i slutet av 90-talet. Vid det laget hade den framgångsrike forskaren i Sverige också blivit ett intressant namn i USA. Efter en förfrågan från Pacific North West Lab på amerikanska västkusten packade han väskorna och åkte över Atlanten. Uppdraget under ett och ett halvt år var att analysera skadefall från hela världen, bland annat ett fall från Ringhals.

– Men det blev bara två månader. Barsebäck råkade ut för en större driftsstörning och då var det bara att pallra sig iväg hem igen, berättar han.

Förutseende bollplank
För Pål Efsing handlar dock jobbet framförallt om att vara proaktiv, förutse och förebygga problem.

– Ringhals är ju också ett teknikföretag som måste ligga i framkant för att kunna satsa på rätt saker. Det är här specialisten behövs, som bollplank, säger Pål Efsing som inte minst ser sin roll som viktig ur allmänhetens synpunkt och förtroendet för kärnkraften.

Kunskap är grunden
Metoden som står till buds är forskning. Pål Efsing har också startat upp och varit ansvarig för Vattenfalls centrala FoU-verksamhet inom kärnkraftsområdet.

– Med rätt kunskap kan kärnkraftverk hållas igång länge, men kunskapen är också betydelsefull när nya verk ska konstrueras och byggas, säger han. Förstår man ett problem kan man göra något åt det. Och förebygga att problemet överhuvudtaget uppstår. För Pål Efsing handlar det aldrig om att gissa. Bara om att veta.

Text och foto: Jan Söderlind

Läs mer

Så arbetar vi med säkerhetsfrågor

Forskning och utveckling