Nyhet | 2012-10-01 | 11:45

Rekordlågt energibehov i Vattenfalls nya huvudkontor

Den utanpåliggande glasfasaden fungerar som en skyddande överrock. Byggarbetarna fick gå specialkurs för att lära sig täta huset på rätt sätt.

Vattenfalls nya kontor i Arenastaden

– Två detaljer som bidragit till att Vattenfalls nya huvudkontor i Arenastaden håller världsklass vad gäller energiförbrukning, säger Linn Dahlberg, ansvarig för energi- miljö- och hållbarhetsfrågor i projektet och som sett till att det nya kontoret byggts enligt de krav och önskemål som Vattenfall haft. Det gäller även möbler och inredning.

Ylle

– Heltäckningsmattorna och andra textilier är till exempel gjorda i ylle, så att vi slipper använda flamskyddmedel, säger Linn Dahlberg och tillägger att alla skrivbord och skrivbordsmöbler är miljömärkta.
Kontoret gör bara av med 50 kWh per kvadratmeter och år – hälften mot konventionella kontor.
Ett tjockt, intakt lager isolering bildar ett tätt skal så att ingen värme försvinner i onödan. 
– Huset anlände i olika element och den stora utmaningen var att täta skarvarna på rätt sätt. Alla monterare fick först gå en särskild kurs hos en ”täthetsguru”,

Ingen ”pyspunka”

Det räcker nämligen med en enda dålig skarv för att huset ska läcka värme. Ungefär lika illa som pyspunka för en cyklist.
Fönster ger ökat värmebehov på vintern och medför ökat kylbehov på sommaren, så av energiskäl har arkitekten begränsat antalet fönster. De är placerade högt, så att ljuset sprids i rummet. Den som tittar noga ser att fönstersmygarna är vinklade utåt, för att ljuset ska falla in bättre.
Den gröna glasfasaden, någon decimeter utanför själva ytterväggen, fungerar som en överrock; ett skydd mot vind och oväder som hjälper till att minska energibehovet.

Solpaneler på taket på Vattenfalls nya kontorVärme ur luften

Husets kylbehov tillgodoses av kyla från berggrunden och värmen hämtas från solfångare på taket. Solfångarna får stöttning av värmeväxlare som plockar värmeenergin ur den utgående ventilationsluften. Runt nittio procent av värmen i frånluften tas till vara.
Även värmen ur varmvatten som lämnar huset återvinns.
Vid extrem vinterkyla kan huset koppla in sig på fjärrvärmenätet, och vid överproduktion av värme från husets solfångare säljs överskottsvärmen tillbaka till fjärrvärmenätet.
Solpaneler på taket tillverkar el och även hissarna bidrar till elproduktionen. 
– Elmotorerna fungerar som generatorer när hisskorgarna åker neråt, säger Linn Dahlberg.