Nyhet | 2012-01-20 | 09:00

Robert tillför amerikanska influenser till svenskt kärnkraftverk

Han kom från Texas till Ringhals för att arbeta med ett moderniseringsprojekt under två veckor i juni 2009. Men då hade han inte räknat med att bli förälskad. I ett ”fantastiskt land och en jättebra arbetsplats” – och i en svensk tjej.

Robert McDonald

– Jag hoppas kunna dela med mig av mina erfarenheter till Ringhals och att man får nytta av mig, säger Robert McDonald som lämnade Westinghouse med gedigna kunskaper om amerikansk kärnkraft för en anställning vid driften på Ringhals 2.

Och det ser också Anders Markusson, biträdande driftchef på R2, som en av de stora vinsterna:

– Ett av syftena med hans anställning är att vi vill dra nytta av hans erfarenheter från amerikanska kraftverk. Vi kan lära oss av det bästa man har där, säger han.

Själv tycker också Robert McDonald att hans kunskaper hittills fallit i mycket god jord.

– Det finns en väldigt stor öppenhet för nya idéer. Jag ställer ofta frågan varför man gör på ett visst sätt och folk är väldigt mottagliga och lyssnar på mina synpunkter. Det känns verkligen jättebra, säger han.

Utan tvekan har Robert en grundmurad erfarenhet av amerikansk kärnkraft. Under 18 år jobbade han på Comanche Peak i Texas, beläget nära Glen Rose cirka 10 mil sydväst om storstaden Dallas. Verket har två tryckvattenreaktorer på vardera 1 300 MW.

– Jag arbetade med driftfrågor som processoperatör, reaktoroperatör och motsvarande skiftchef, berättar han.

Bakgrund från flottan
Att det blev kärnkraft förklarar han med den tekniska utbildning och kunskap han fick i amerikanska flottan. I sex år tjänstgjorde han på amerikanska ubåtar som till och med en gång dök upp i Nordpolen.

Att han skulle komma att flytta till ett land inte särskilt långt ifrån denna isiga omgivning fanns förstås inte på kartan – då. Det blev först möjligt sedan han under 2008 värvats till företaget Westinghouse och i princip kunde hamna på jobb var som helst i världen. Uppdraget nu blev att testa nyinstallerad digital utrustning.

– Sommaren 2009 begav jag mig till Sverige för att jobba i två veckor på Ringhals kärnkraftverk. Jag mötte ett mycket intressant jobb, jättefina människor, ett fint land med många jättebra traditioner, berättar han.

Saken blev inte sämre av att han träffade en svensk tjej på arbetsplatsen, och de är nu sambos.

Skillnader och likheter
Arbetet på ett amerikanskt och svenskt kärnkraftverk skiljer sig åt en del.

– I USA finns en stark hierarki, här är organisationen platt vilken är mycket bättre, anser han.

För den sakens skull finns förstås godbitar att hämta från andra sidan Atlanten. Exempelvis hur man kommunicerar sinsemellan i kontrollrummet:

– Från USA är jag van att kommunicera på ett annat sätt, vi kallar personer vid namn, väntar till man får ögonkontakt och verifierar alla åtgärder, man kan jämföra det med hur en pilot och co-pilot arbetar, säger han.

Robert McDonald har också varit med och observerat hur Ringhals skiftlag agerar under träning i simulator.

– Kommunikation är ju en jätteviktig sak som alltid kan förbättras. Det jag kan tillföra är väl detaljer, men kanske kan det utveckla operatörsjobbet och göra driften ännu säkrare, säger han.

Svenska språket – en utmaning
För Roberts del är haken i dag utan tvivel svenska språket. All kommunikation i ett kontrollrum ska ju ske på svenska.

– Jag förstår ju mer och mer, men det är en utmaning. Svenska är inte något jättelätt språk, säger Robert som kämpat med grammatiken omkring ett år nu.

Planen är att också gå en operatörskurs och bli en fullvärdig del av skiftlaget.

– Det ser jag verkligen fram emot, säger Robert McDonald, amerikanen som vill plantera det bästa hemifrån på Ringhals.

Robert McDonald i kontrollrummet på Ringhals 2

Läs mer
Så är det att jobba på Ringhals

Vårt säkerhetsarbete