Nyhet | 2009-07-09 | 12:38

Så bestäms ditt elpris

Det pris som du betalar för din el består av tre delar: det egentliga elpriset, skatter och avgifter samt nätavgiften. Enligt lag redovisas alla delar av elkostnaden på din elräkning. Nätavgiften är vad du betalar för att elen ska komma till dig. Det finns bara en nätägare i varje geografiskt område, men många olika runt om i landet. Eftersom näten drivs som lokala monopol övervakas prissättningen av en särskild myndighet, Energimarknadsinspektionen. Elpriset är en helt annan affär. Där råder inget monopol. Du kan välja elleverantör och jämföra olika erbjudanden. Skatter och moms utgör ungefär 40 procent av elkostnaden, men dem ska vi inte gå närmare in på här.

Marknadsprissättning

Det egentliga elpriset bestäms av tillgång och efterfrågan på en marknad med flera hundra aktörer. Det fastställs timme för timme året runt på den nordiska elbörsen NordPool, med säte i Oslo. Priset beror på hur utbud och efterfrågan varierar. Flera faktorer inverkar:
  • Tillgången på vatten i de svenska och norska vattenmagasinen, som bestäms av temperatur och nederbörd. Vattenkraft är det billigaste sättet att producera el och därför sjunker priset i allmänhet när det finns gott om vatten.
  • Tillgängligheten hos kärnkraftverk och andra produktionsanläggningar (vindkraftverk och kraftvärmeverk). Omkring hälften av den svenska elproduktionen utgörs av kärnkraft. Blir det stopp i den produktionen, stiger elpriset.
  • Bränslepriserna, främst på olja och naturgas. Sverige är en del av den nordiska och europeiska elmarknaden. Priserna påverkas av kostnaden för elproduktionen bland annat i Danmark och Tyskland som till stor del är beroende av bränslepriserna.
  • Kostnaden för utsläppsrätter för koldioxid. Den påverkar elpriset på samma sätt som bränslepriserna trots att huvuddelen av elproduktionen i Sverige är nästan helt utsläppsfri.
  • Balansen mellan tillgång och efterfrågan på el beror inte bara på produktionen utan också på elanvändningen och på överföringskapaciteten i de kraftledningar och kablar som knyter samman systemet.
  • Politiska osäkerheter som förändrade energiskatter och subventioner, och valutautvecklingen inverkar också på prisbildningen.
På NordPool handlar producenter, elförsäljningsföretag och företag som använder mycket el som basindustrin. Där handlar man både med "färskvaran" el och med långsiktiga kontrakt för att säkra sig mot kraftiga prissvängningar. Det elpris som fastställs timme för timme kallas spotpris.

Förhållandet mellan utbud och efterfrågan på elmarknaden

Vattenkraft och kärnkraft är de billigaste produktionsslagen och utgör basen. Då efterfrågan ökar, används de dyrare produktionsslagen som baseras på kol, olja och naturgas. Vid stor efterfrågan blir det lönsamt även att producera (eller importera) el som är dyrare att producera. Utbudskurvorna i grafen nedan visar hur mycket leverantörerna är beredda att leverera vid olika priser, efterfrågekurvan visar hur mycket av en vara konsumenterna vill ha vid olika priser. Marknadspriset hamnar där kurvorna möts. Utbudskurva 2 visar hur handeln med utsläppsrätter påverkat prisbildningen. Elen har blivit dyrare därför att det kostar pengar att släppa ut koldioxid.

Förhållandet mellan utbud och efterfrågan på elmarknaden
Förhållandet mellan utbud och efterfrågan på elmarknaden.

Påverka själv ditt elpris

Du kan själv påverka ditt elpris genom att: Ditt elpris påverkas också av vilket avtal du valt med din elleverantör. Om du har rörligt elpris, baseras det på ett månadsgenomsnitt av spotpriset på elbörsen. Med ett fast avtal kan du gardera dig mot kraftiga prissvängningar. Som elkund måste du välja om du vill ha ett kort eller långt avtal. Det är samma val som när man tar lån på banken. En del kunder gillar säkerheten och förutsägbarheten i långa avtal, medan andra är mer riskbenägna och föredrar att chansa med det korta avtalet. Vattenfalls vinst kommer våra kunder till godo på sikt. En del går som utdelning till ägaren, svenska staten. Resten investeras i förnyelse och utbyggnad av framtidens klimatvänliga och säkra elproduktion.