Nyhet | 2010-05-05 | 14:30

Så funkar elmarknaden

Efter vinterns höga elpriser har det hörts mycket kritik mot elmarknaden. Avregleringen har ifrågasatts och kunderna har tappat förtroendet. Hur motsägelsefullt det än kan låta är lärdomen av vinterns priser att marknaden faktiskt fungerar

Vad innebär en avreglerad elmarknad?

Tidigare tog elbolagen ett pris som baserades på samtliga kostnader och ett pålägg för en skälig vinst. Det var en lägre vinst än idag, men då ingick även utgifter för både framtida och kommande investeringar i de kostnader kunderna betalade.

Nackdelarna med den modellen var att elbolagen, trots samverkan byggde fler anläggningar än nödvändigt, eftersom man visste att man fick betalt för kostnaden. Och att det inte fanns något tryck på att minska drift- och underhållskostnader, eftersom kunderna ändå betalade dem.

Sedan avregleringen 1996 är det utbud och efterfrågan som bestämmer priset på el, istället för produktionskostnaden. Den enda kostnaden som är relevant är det totala systemets marginalkostnad. Den här marginalkostnaden är oftast densamma som kostnaden för att producera el i ett koleldat kraftverk.

Vad som hände i vintras var att en rad faktorer sammanföll. Genom låg tillgänglighet i kärnkraften sjönk utbudet samtidigt som en ovanligt kall vinter ökade efterfrågan. Det ledde till ett högre marknadspris på el än normalt.

Utsläppsrätternas påverkan på elpriset

2005 steg kostnaden för el i och med kravet på utsläppsrätter. För att minska utsläppen av växthusgaser måste de fossileldade anläggningarna (kol, gas och olja) betala för sina utsläpp. Det innebar att kostnaden för att producera el i kolkraftverk steg med cirka 15 öre/kWh. Trots att det i Norden finns mycket lite kolkraft steg marknadspriset på el även här med 15 öre/kWh.

Eftersom producenterna inte har stora kostnader för utsläppsrätter fick de därmed högre vinster.

Kostnader för omställningen av energisektorn

Utsläppsrätterna och det högre marknadspriset på el ger uppmuntran till industrin att bygga nya produktionsanläggningar som inte släpper ut koldioxid eller andra växthusgaser. För att stimulera utbyggnaden av förnybar elproduktion, där kostnaden för anläggningarna ofta är högre än det förväntade marknadspriset, har ett stödsystem införts. Den som investerar i förnybar energiproduktion får ett certifikat för varje producerad MWh el. De här certifikaten betalas i förlängningen på elräkningen.

När systemet infördes fanns ett antal biobränsleanläggningar inom fjärrvärmesektorn och hos basindustrin. Dessutom fanns ett antal småskaliga vattenkraftanläggningar och vindkraftanläggningar. Gamla anläggningar var med från början i systemet för att hjälpa marknaden att komma igång och kommer att fasas ut ur systemet 2012.

Ingen anläggning får certifikat i mer än 15 år. Elcertifikatsystemet är beslutat att pågå till 2035, vilket betyder att kostnaden för de gamla anläggningarna under systemet livslängd kommer att uppgå till ca 10 procent av den total kostnaden, inte 76 procent som påståtts.

Elmarknadens framtid

Totalt kommer utbudet av el att öka på den nordiska marknaden. Utsläppsrätter och elcertifikat uppmuntrar utbyggnad av elproduktion som släpper ut lite koldioxid. I Finland byggs ny kärnkraft och i Sverige kommer effekten i kärnkraftsanläggningarna att höjas. Att utbudet ökar leder till lägre priser.

Å andra sidan kan produktionsskatterna som ska kompensera de höga vinsterna leda till att höja kostnaden på produktion som släpper ut lite koldioxid, till exempel kärnkraft och vattenkraft. Det försvårar investeringar i nya anläggningar i Sverige och kan på sikt ge högre marknadspriser på el.

Kundens möjlighet att påverka kostnaderna

Idag kan jag som kund påverka mitt pris genom att hålla nere förbrukningen, välja en billig leverantör och binda mitt avtal när det är attraktivt.

Sammanfattning

Marknadspriset på el i Norden påverkas av en rad faktorer. Sammantaget skapar det en marknad som styrs av utbud och efterfrågan och där det uppmuntras att bygga elproduktion som släpper ut lite koldioxid. Att den här marknaden fungerar har samtliga forskare och experter sedan länge konstaterat. Samtidigt finns givetvis utrymme för förbättringar.