Nyhet | 2012-03-07 | 14:00

Vad visar tryckhållaren?

Hur har 28 års drift påverkat R4:s tryckhållare? Intresset är stort, både på Ringhals och från internationellt håll, när komponenten nu öppnas upp för undersökningar, uttag av reservdelar och träning inför kommande revisionsjobb.

Bytet av tryckhållare på Ringhals 4 vid revisionen 2011 var det första i sitt slag i Europa. Därför är intresset nu stort att dra lärdomar av tryckhållarens kondition och utseende.

– Detta är ett unikt tillfälle att få kunskap om exakt hur den har påverkats under driften, säger projektledare Peter Svensson. Materialprovbitar kommer att tas ut, oxidskiktet ska studeras, sil- och stödplåtsinfästningar inspekteras liksom värmare, värmestudsar och instrumentstudsar.

Undersökning av tryckhållaren

Kapas i bitar
De höga strålnivåerna inuti tryckhållaren gör att hanteringen måste ske med speciella krav på strålskydd, ventilation och avfallshantering. Bottenkalotten är den del av tryckhållaren som är mest radioaktiv med en invändig dosrat på 50-100 mSv/h.

Material från fyra olika områden på tryckhållaren kommer att tas ut. Resterande delar ska så småningom avfallsbehandlas av Studsvik Radwaste.

– Den första insatsen var att kapa av tryckhållarens övre kalott med cirkelsåg, säger Peter. Jobbet gjordes under februari och gick mycket bra ur alla aspekter.

 Kalotten kapas av

Efter dekontaminering kommer den övre kalotten att användas som träningsmodell inför kommande revisionsarbeten på Ringhals 2 och 3, då spraydysa och foder ska demonteras inför påläggssvetsning. Dessutom kommer en reparerad instrumentstuds att borras ut för undersökning.

Värmare demonteras
Även i tryckhållarens nedre del finns intressanta saker att studera. Samtliga 78 värmare ska demonteras, varav 15 sparas för vidare undersökning och fyra reservvärmare med kort drifttid kommer att fungera som reservdelar för R2 och R3. I detta fall blir själva demontaget även en träning inför utbytet av trasiga värmare på övriga block. Resterande värmare skrotas efter att de har inspekterats.

För att kunna göra demontaget av värmarna har specialutrustning tagits fram på Ringhals. Ett strålskydd som kan roteras monteras på bottenstudsen. Skyddet har en öppning som gör det möjligt att arbeta på tre värmarpositioner i taget.

I Ringhals verkstad har en modell av tryckhållarens nedre del tillverkats och där har utrustningen testats och arbetsmomenten tränats.

Ivar Jonsson
– Värmarnas tätsvets bearbetas bort med en svarv som hudrauliskt fixeras i rätt position på värmarna, säger Ivar Jonsson, utvecklingsingenjör på Ringhals, som stått för idéerna till konstruktionen. För att förflytta verktygen till de olika positionerna används en linjärenhet som är monterad på en räls runt studsens kjol. Svarv och linjärenhet är fjärrstyrda.

– Det här är mekano för vuxna pojkar, säger Ivar Jonsson.

Ola Lönngren
Ola Lönngren, underhållsingenjör på Ringhals, fjärrstyr utrustningen med joystick och kan följa svarvens positioner via dator och tv-skärm.

Inloppsstudsen
Även delar av tryckhållarens inloppsstuds med tillhörande foder ska kapas.

– I studsen har vi sedan tidigare uppmätt viss sprickbildning och det ska nu bli intressant att komma åt att undersöka materialet noggrannare för att verifiera att våra mätmetoder är rättvisande, säger Peter.

Peter Svensson
Projektledare Peter Svensson visar slipmaskinen som ska användas vid kapningen av inloppsstudsen, även den specialanpassad för ändamålet.

Fakta om tryckhållaren
På tryckvattenreaktorer regleras trycket i reaktorns primärkrets med ett tryckhållningskärl, tryckhållaren eller pressurizern. Trycket höjs om man tillför värme via elpatroner i botten av tryckhållningskärlet och sänks om man sprutar in vatten i ångan i den övre delen av komponenten. Det är tryckhållaren som ser till att trycket i reaktorkretsen är så högt att vattnet inte kokar.
Tryckhållaren är 12,8 meter lång och har en diameter på 2,4 meter. Vikten är cirka 84 ton.

Läs mer
Bytet av tryckhållare och ånggeneratorer 2011