Nyhet | 2013-05-21 | 08:45

Värmepumpsunder och vindkraft belönade med Nisser-stipendium

Det svenska ”värmepumpsundret” exporterar för dubbelt så mycket som ”musikundret”. Det fick vi veta när Marie Nissers stipendium för 2013 delades ut till Petter Johansson (värmepumpens utveckling i Sverige) och Karin Edberg, vars projekt handlar om infrastruktur och lokalsamhälle med inriktning på vindkraften. De fick 30 000 kronor var att forska vidare med. Ceremonin avhölls fredagen 17 maj i Vattenfalls huvudkontor i Arenastaden.

Marie Nisser-stipendiater 2013

Petter Johansson KTH, Lars Jacobsson ordförande Vattenfalls Kulturarvskommitté, Karin Edberg södertörns Högskola, Magdalen Tafvelin Heldner Tekniska Museet medlem MN stipendiekommittén.

– Det är sjätte året i följd som Vattenfalls kulturarvskommitté delar ut stipendiet, sade kulturarvskommitténs ordförande Lars Jacobsson inledningsvis och förespeglade samtidigt en webbsida framåt årsslutet för att presentera kommitténs arbete.

Därefter berättade Magdalena Tafvelin Heldner, intendent på Tekniska museet, om hur det moderna arbetet med industrisamhällets kulturarv börjat spira på 1960-talet för att så småningom få form och expandera. Nu är gamla industriminnen sedan tiotalet år ofta att se som turistmagneter.

Fjolårets stipendiater redogjorde traditionsenligt för sina projekts fortväxt. Anna Storm, Södertörns högskola, konstaterade att det för närvarande inte fanns några planer på bevarande av någon del av Barsebäck (en bok om Barsebäck skulle komma nästa år); Kävlinge kommun ivrade tvärtom för snabb rivning till förmån för ”Barsebäck Sjöstad”. Och Lars Olsson vid Konsthögskolan i Stockholm talade om souvenirer, minnessaker och sociala band i Trollhättan.

Årets stipendiater

Karin Edberg vid Södertörns högskola belönades för sin undersökning om hur den moderna vindkraften kan uppfattas som en del i kulturlandskapet. Stipendiepengarna ska hon bland annat använda till omfattande attitydundersökningar kring Vattenfalls tidiga vindtestområde Näsudden.

– Har verken på Näsudden blivit en naturlig del av omgivningen för lokalbefolkningen? Nästan lika naturliga som väderkvarnar, undrade hon.

Svaren på frågor som dessa är intressanta för debatten om vindkraftens roll i energisystemet.

Petter Johansson, doktorand i industriell ekonomi vid KTH beskriver värmepumpens utveckling i Sverige, väsentligen med Vattenfalls 30 år gamla Solprojekt som utgångspunkt. Kommittén finner denna undersökning av värmepumpen som ett socioekonomiskt system väl värd att belöna och därmed tydliggöra den roll värmepumpen spelar i vårt energisystem, löd en del av motiveringen.

– Den första riktiga knuffen framåt fick värmepumpen i Sverige med oljekrisen 1973; då insåg man Sveriges (alltför) stora oljeberoende, sade Petter Johansson.

Först var det kylindustrin som tog sig an det nya mediet – där hade man ju tekniken, fast använd ”tvärtom”. Dryga decenniet senare hade tillverkarna ökat till ett åttiotal, inte alla seriösa. Någon hade t ex lyckats sälja ”garderobsvärmepumpen”, som tog sin värme från och gav den åter till – garderoben.

Sedan värmepumpsindustrin, stimulerad av Nutek, lyckats bemästra bekymret med freon (länge enda fungerande köld/värmebärare) har tillverkning och försäljning stigit brant för att falla tillbaka det senaste året.
- Troligen är den svenska marknaden mättad och man får satsa än mer på exporten, gissade Petter Johansson.

Läs mer om Marie Nissers stipendium